Lily ~ James

JA, har just börjat läsa! Skitbra!

jag vet det viiiiii villllllllll haaaaaaaaa meeeeeeeeeeer

meer!!!

Dumma Elliee som vinner över mig på new super Mario bros minigame vs!! Hon vinner hela tiden!!!! Ville bara säga det... Haha jag e patetisk
//Lily_Evans Els patetiska granne

MEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEER

Grymt bra skrivet! Har nyss börjat läsa och vill ha meeer!

MEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEER

MER !

som jag sa tidigare: MEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEER

Oj... har skrivit aslångt men glömt skicka det!
Alltså jag skriver det först i word ifall datorn skulle lagga.


____________________

Höstterminen kom och höstterminen gick. Inte ett spår av Remus.
Självklart hade de andra marodörerna gått till Dumbledore. Rektorn själv sa att Mr Lupin var i ''ett fall som tyvärr inte får medtagas till skolan''.

-Vadå? säger Sirius surt. Det är sista dagen på höstterminen. Peter ska åka till Irland med sina föräldrar, men James och Sirius ska stanna. Det är efter deras elfte besök hos Dumbledore sen Remus försvann.
-Har Dumbledore fått för sig att varulvar inte får gå på Hogwarts? funderar James högt och ironiskt.
-Har han kommit på oss? frågar Sirius.
-Schh! säger Slingersvans.
-Har Lily tjallat? frågar Sirius.
-Man tjallar inte på sin pojkvän, kompis. Hon tycker rättare sagt att vi har...
-Hjälpt en direkt ohjälpbar individ som också har rätt till ett riktigt liv. Bra gjort, hörs en röst bakom de. Slingersvans skriker till.
-Tyst, råtta! väser Sirius.
Det var Lilys röst.
-Allvarligt, jag tycker det. Riskerar livet en gång i månaden för hans skull. Schysst. Modigt.
James vet inte vad han ska säga.
-Ska vi äta lunch? räddar Lily honom. James, Sirius och Peter nickar och de går mot stora salen.
_________

Hej.
Nu får du ge dig. Varför kommer du inte tillbaka? Och säg inte att du inte kommer tillbaka, vi har faktiskt fattat det nu. Vi är inte så tjockskalliga som du tror (bara Slingersvans)
Ingen är sur, fattaru det? Eller jo, just nu är alla sura för att du inte kommer tillbaka. Men vi lovar att vi bara SAKNAR DIG! Snälla Måntand kom tillbaka. Vi menar det. Och om du inte tänker göra det - förklara varför.

Din vän (?) Tagghorn.

______________________

Tja Måntand.
Alltså seriöst. Hur dumma tror du vi är? Varför säger du inget? Varför kommer du inte tillbaka?
Vi räknar med att se dig på perrongen efter jullovet

Tramptrass.

________

Hejsan Måntand.
Kan du inte komma tillbaka snart? Det är så tråkigt utan dig här! Snälla snälla snälla kom tillbaka!

Från Slingersvans.

_____________
Hej Remus.
Jag har inte sagt något, jag lovar! Det skulle aldrig falla mig in, hur många Eldwhisky jag än druckit. Du är precis som alla andra, trots din sjukdom. Det som förvånar mig är att du inte sagt något. Fast å andra sidan hade jag nog inte heller gjort det direkt.
Tro inte att du är mindre värd en skola som hogwarts, hogwarts är för alla! Och eftersom du hamnade i Gryffindor borde du faktiskt ha mod nog att komma tillbaka hit. Ryck upp dig.
Och tänk efter- Sirius, James och Peter har riskerat livet för dig en gång i månaden sen du var 12. Har de inte förtjänat att få ha dig här? För det är inte vem som helst värd kan jag säga dig.

Lily

__________________________________


Remus John Lupin läser breven från sina vänner på Hogwarts. Han tänker först slänga de, men något får honom att avstå. Han läser breven en gång till.
Sen skriver han ett svar.


Hej Sirius, James, Peter och Lily,
Tack för era brev. Men jag är ledsen att ni aldrig kommer förstå, definitivt inte via brev.
Det är en blandning av skuldkänslor bl.a, men mycket mer. Jag har ljugit för Albus Dumbledore! Han litade på mig och gav mig en chans till att leva ett normalt liv, och jag sumpade den. Tack för att ni funnits. Men jag är ledsen...



Lily morrar. Sirius likaså. James stirrar.

Lily rycker åt sig en penna och krafsar argt ner på baksidan;

Jag hade fel om dig. Du är feg, och skiter i vad dina vänner riskerar för dig. Jag trodde du var pålitlig, men jag hade fel- du bara FÖRSVINNER? Du ljuger och försvinner utan och säga något! Du är den lägsta människa jag träffat, och du förtjänar inte dina vänner!

Hälsningar Lily.

Hon ger det till ugglan som flyger iväg.



Julafton hos Lily och James

Efter middagen, den godaste på hela året, smiter Lily och James iväg medan Sirius och Peter diskuterar vilken tjej som är snyggast i HÄXORNAS VÄRLD. De fnissar åt Sirius och Peter medan de springer nerför korridoren.

En dörr öppnar sig och de kliver in.
-Vid behov- rummet, säger de i kör.
-Synd att jag inte...nämen där är den ju! säger James och springer fram till ett grönt paket i hörnet. Han tar upp det och ger det till Lily.
-God jul, säger han. Hon ler, lägger det på bänken bredvid, och hämtar paketet i andra hörnet. Det är vitt med ett svart snöre.

De öppnar sina paket. Lily får tårar i ögonen när hon öppnar sitt.
En ask- i ligger ett silverhjärta. Ingraverat står det ett J.
Hon tar upp det och vänder på det. Din för evigt står det på baksidan.
Hon ler medan tårarna rinner.
-Det är jättefint, säger hon och kramar James. Hon ger honom smycket och vänder sig om. Han sätter på henne det. Hon vänder sig om och kysser honom.
En lång, härlig kyss.

Sista dagen på jullovet går Sirius, James och Lily ner till perrongen för att möta Slingersvans.
Röken skingras. 10 meter ifrån de står Remus Lupin.
Allt står still i 10 sekunder. Sen börjar Sirius gå mot honom med arga steg...

-Oj oj...säger James.
-Detta kommer inte sluta bra, säger Lily och lägger armarna i kors.
-Herregud, säger Peter och gömmer ansiktet. Remus står som förstenad på andra sidan perrongen. När Sirius är 2-3 meter ifrån Remus stannar han. Resten av gänget håller andan.
-Chit, säger James.
-Pommfritt! säger Peter. James ser på honom med ett höjt ögonbryn.
-Ville bara...hehe...lätta upp stämningen lite...stammar Peter.
James vänder sin blick mot de andra två igen.
-Välkommen tillbaka, säger Sirius och dunkar Remus i ryggen.
-Nämen, ser man på, säger Lily när Remus kommer fram till henne. Hennes ögon är smala som tandpetare.
-Hej...säger Remus.
James inser situationen.
-Som Tramptrass redan sagt, välkommen tillbaka!
-Ja, välkommen M-måntand! säger Slingersvans och ler inställsamt.
-Skulle jag kunna få prata lite med ''Måntand?'' I...enrum... morrar Lily, och tonen påminner rysligt mycket om Severus Snape.
-Okej, säger James och vänder sig om. Han går en bit och Peter och Sirius följer efter. Sen vänder han sig om och väser till Remus:
''Vi bokar en ambulans!''
-Jag...hörde! säger Lily och James vänder sig snabbt igen. De går mot droskorna som ska föra de tillbaka.
När Remus kommer tillbaka är han (förvånansvärt oskadad, enligt James) inte på bästa humör. Lily däremot, verkar vara uppeldad.
-Hur kunde du? frågar hon helatiden.
-Bra fråga, säger Remus som svar varje gång. Jag undrar fortfarande hur jag tänkte.
-Skönt att du är tillbaka, säger James och lägger armen om honom varje gång.
Dagarna blev till veckor och veckor till månader. James har fått Lily att förlåta Remus, vilket han inte behövde lägga mycket energi på.
-Förlåt. snyftar Lily. Jag hade gjort samma sak.

FUTT-examen närmade sig men stormsteg. Med det Remus nervositet.
-Om jag bara...
-Asså, seriöst Måntand, du har pluggat 6 timmar om dagen de senaste 5 veckorna, jag tror du klarar dig, säger James.
-Det hör till att vara nervös, fnissar Lily.
-Remus är överkurs, säger Sirius och alla skrattar.
Det går några sekunder innan professor McGonagalls röst dånar ut över skolan och de fem vännerna hoppar till.
´´Elever och lärare samlas i stora salen nu! Rektorns order! ´´
-Kom, säger Lily och börjar gå mot stora salen.
De andra följer efter.

När de kommer dit är halva skolan redan där.
-Får jag be om er uppmärksamhet! dånar Dumbledore ut över salen när alla anlänt. Det blir knäpptyst.
-Tack, säger Dumbledore.















Nu öppnas en ny del...

Del 2
DUMBLEDORES HISTORIA OCH BÖRJAN PÅ DET FÖRSTA KRIGET


-Jo, förstår ni. För många många år sedan gick en elev här på skolan.
Han satt i denna sal, precis som ni. Hans namn var Tom Dolder.
Han gick i Slytherins elevhem.
Redan första gången jag träffade honom visste jag att det var något speciellt med honom. Jag visste inte vad- men det var något.
Nu planerar han att starta en arme han uppenbarligen kallar ''Dödsätarna''.
Ett flämt gick genom stora salen.
-Tysta! ropar McGonagall.
-Tack, säger Dumbledore. Iallafall, Tom Dolder har valt att kalla sig något annat nu. Något som enligt honom kommer isa genom blodet på var enda trollkarl.
-Och det är? hörs ett rop från Slytherinarnas bord.
-Lord Voldemort, säger Dumbledore.
Han hade rätt, tänker Lily. Det isar verkligen genom blodet.
-Hur som helst var Tom en skicklig trollkarl. Det gör att jag tyvärr tror att det kommer bli lite... svårt.
Ännu ett flämt hörs över eleverna.
-Ingen panik! ropar McGonagall.
-Det kommer inte märkas så mycket här på Hogwarts, fortsätter Dumbledore. Men vi kommer ta vid starkare skyddsförtrollningar.
-Vad vill den här ''armen''? hörs en röst ur Hufflepuff-svärmen.
-Jag tror, om jag ska vara uppriktig, börjar Dumbledore. Att Tom, eller VOLDEMORTS mål är att samla anhängare och skaffa sig makt.
-Och det betyder att han kommer...? hörs någon från Slytherin.
-Det räcker, Albus, väser Minerva. Skräm inte upp de mer än du behöver!
-Det betyder att han kommer göra vad som krävs för att uppnå sitt mål, till vilket pris som helst. säger Dumbledore lugnt utan att ta notis om professor McGonagall.

-RAST! ropar McGonagall och stora salen fylls av skrapande från stolar och ivrigt mummel.
-En arme, mumlar Sirius.
-Nu har du något annat att oroa dig för en examensproven, Måntand, flinar James.
-Detta är inget skämt, säger Lily, mer oroat än irriterat.
-Men...börjar Sirius.
-AJ SOM IN I TUSEN SPRÄNGSTJÄRTSKRABBOR MED AMPUTERADE KÄFTAR OCH CLOWNNÄSA! tjuter Peter och tar sig om foten.
-Vad hände? säger James, Sirius, Remus och Lily i kör. Men Peter kan inte svara. Han har munnen full av ormbunkar som sakta förvandlas till vårtfyllda tentakler.