alltså gud.

Meera stannade vid ytterdörren och tittade upp på den grå himlen. Bara grått, grått. Hela denna världen tycktes vara grå idag. Hon suckade och knackade hårt på dörren.

Alex tumlar faktiskt ur soffan när det knackar på dörren och gitarren slår med en högljudd duns i golvet.
"Åh, kom igen!" Säger Alex irriterat och drar upp gitarren från golvet, som verkar oskadd och lutar den mot väggen innan hon går fram till dörren. Vilket påminner honom att han borde installera en dörrklocka. Han öppnar dörren.
"Hej Meera." Hälsar Alex och tar ett steg åt sidan för att släppa in henne.

"Hej", svarade Meera och steg in. Hon stannade i hallen och andades in doften av gamla möbler och damm. Hon släppte väskan på golvet och gick vidare in i huset. "Vart kan jag lägga väskan?"

Raiden svängde av motorvägen och kom snart till en grusväg som lämnade den asfalterade vägen. Raiden suckade han hade föredragit asfalt framför grus men vad skulle han göra? Han kunde inte asfaltera vägen själv. Han började se huset längre fram och bromsade in på uppfarten. Dammet yrde runt honom och han hostade till.
"Toppen" muttrade han. Raiden föredrog staden så vad gjorde han här? Han tittade på skogarna runt huset och rykte på axlarna. Han tog en av lådorna och gick emot dörren och knackade hårt på trät.

Meera ryckte till när knackningarna ekade genom huset. "Verkar som om nästa gäst är här", sade hon blygt med ett leende och tittade på Alex.

"Rummen är på övervåningen, det närmaste rummet till trappan till vänster är mitt så du kan ta något av de andra rummen." Svarar Alex och pekar mot trappan som leder till övervåningen. Alex rum råkar ha blivit liksom ett förråd för allt krimskrams som varit i de andra rummen. Vilket betyder att hans garderob är fullt med lådor med porslin och allt möjligt som hans mormor samlat på sig. "Verkar så." Fortsätter Alex när Meera talar igen och öppnar dörren. "Hej Raiden." Hälsar Alex. "Rummen är på övervåningen, rummet närmast trappan till vänster är mitt." Upprepar Alex lite som ett mantra nu.

Meera nickar och plockar upp ryggsäcken igen. Sedan går hon upp för trapporna och tittar på korridoren. Alla dörrarna var öppna utom den till Alex rum och Meera kan inte låta bli att undra vad han kan tänkas ha där inne. Hon vänder sig om igen och öppnar dörren mitt emot. Utan någon noggrannare titt slänger hon in väskan på sängen och går ut igen.

Raiden såg på Alex och nickade.
"Hej" sa han bara och gick in genom dörren. Han såg sig runt i huset, trotts att han föredrog staden kunde han inte låta bli att bli imponerad av mystiken som verkade hänga över huset. Det var som om han hade åkt tillbaka i tiden. Han gick upp för trappan och såg Meera där och nickade bara åt henne innan han gick emot rummet allra längst ner till vänster. Han gick öppnade dörren och nickade gillande, det var lika dystert som han hade hoppats på. Han ställde ner lådorna och gick för att hämta dem andra.

Milly gick upp för den asfalterade vägen tills den asfalterade vägen tog slut och ersattes av grus. Hennes resväskas hjul hade en irriterande tidens att fastna i gruset så det slutade med att hon bar de istället.
När hon kom fram till huset slogs hon genast av att det var rätt stort. Hon gick fram till dörren och knackade.

"Jag borde bara hålla dörren öppen..." Mumlar Alex och suckar lite samtidigt som han öppnar dörren.
"Tjena Milly." Hälsar Alex. "Rummen är på övervåningen, första rummet till vänster är mitt när du kommer upp men jag vet inte vilka rum som Raiden och Meera valt." Fortsätter han och pekar på trappen. Samtidigt som han lägger en sko för att hålla upp dörren.