Vara ihop

Hermione c:
Har jag läst ^^ Du skrev den först va?

Jag skrev den här före sommaren den har haft en paus under hela sommaren och lite därtill
Ingen svarar, jag har fantasi, skriver ett kapitel nu!
annars så den här kanske hänger lite ihop med min andra ff, Utstött om det är någon som inte läst den så kan de om de vill läsa den. Skicka åt mig så länkar jag.

kapitel 10
Jag sätter mig långsamt ner på stolen. Det är middag. Jag sätter mig bredvid Rose som ser lite undrande på mig. Men sen svänger hon sig till sin kompis, professor Changs dotter. Sara heter hon visst. Rose och hon verkar ha funnit varandra. Jag ler och tänker på hur hon tyckte det var att bli hållen i handen på väg från växthusen. Men nu verkar ju James tycka att det är fånigt att vara ihop. Hur svårt kan det vara? Man kan ju vara vid undanskymda skrymslen om man inte vill kyssas nära andra.
Shit i honom. jag äter snabbt min mat och går bort till Gryffindortornet utan att ens se eller söka blicken mot James håll. han hade också försökt komma så långt ifrån mig som möjligt, när man ska sitta bredvid sin bror som sitter mitt i mot mig. men man kan alltid prata med någon annan från Gryffindor, tycker väl James. Han skulle ju kunna försöka fånga min blick. Det skulle kännas skönare då. han är ju förtjust i mig. Det vet jag. Äh, det skulle bara kännas hemskare om han skulle le mot mig och jag skulle se in i hans stora blå ögon, full av kärlek. Jag ska strunta i honom. han vill ju ändå inte vara ihop.
Ahh äntligen i sovsalen. Den är tyst och fridfull. Inte som sällskapsrummet som jag just gick förbi. Dags för läxor. Jag tar fram några av mina läxor. Börjar skriva en uppsats. Det är alltid skönt att skriva en uppsats för då glömmer man bort allt annat, men är så koncentrerad, trodde jag. Men James är väl kvar i mitt huvud fast jag inte vill. Vad ska jag göra?! jag kan inte göra det minsta utan att tänka på James som gör att jag får massor av bläckfläckar på pergamentet. Jag får väl göra en annan läxa då.

Börjar ta fram det men hinner inte långt innan Sara Chang kommer fram till mig. Hon sätter sig lite försiktigt på kanten av min säng.
- Vad gör du här? frågar jag lite vresigt. Jag är på dåligt humör så jag märker inte av det. Bara när Sara skyggar tillbaks lite, men hon sitter ännu.
- Men stick om du inte har något att säga mig! utropar jag vresigt mot henne. Jag kommer tänka på att hon är etta så jag säger med lugnare röst:
- Förlåt att jag skriker mot dig men jag är på dåligt humör och försöker laga läxan där det r lie lugnare.
- Jag såg att du var ledsen och följde efter dig när du gick från maten. jag såg en stund på dig borta i skuggan vi mörkret men sen såg jag att det tårades i dina ögon kom jag fram, svarar Sara med en lugn röst, helt utan rädsla. Jag blir förvånad hur kan hon kan vara så säker i tonen? Just ja, hon är professor Changs dotter. Jag har hört att de inte blir så lätt rädda. Säga emot kan de också.
jag börjar tänka på James igen. Hans djupa, kärleksfulla ögon som tittar in i mina grå ögon. hans silkeslena hand mot min kalla. Hans hand värmer min hand. hans klingande skratt, som låter som silverklockor....Jag börjar gåta. jag fick ju inte börja gråta, tänker jag argt. Sara makar sig närmare mig och håller om mig medan jag berättar om hur förälskad jag är i James och hur han undviker mig. Hon lyssnar tyst bredvid mig men jag känner på mig att hon hör vartenda ord. jag sitter med henne om sig en lång stund. Gråter ut. Dumma James!


Bra kapitel?

meeeeer!1

Kapitel 11
- Gomorron sömntuta, säger roe till mig och jag går ner till frukosten. Jag var uppe länge igår, tänkte för mycket på James. Han är för dum, så är det bara. Jag måste acceptera det. Jag sätter mig bredvid Rose men försöker komma på den andra sidan så jag kommer bredvid nå Gryffindor tjejer som jag inte känner igen. Jag har en svag aning om att en är dotter till Professor Neville. James sätter sig bredvid Albus. rose ser lite undrande på mig men börjar sedan som vanligt prata med Sara Chang. Jag ler lite dystert mot Sara, och hon besvara den med ett likadant leende. Hon är den enda som vet min hemlighet.

Jag vet att flickan som sitter bredvid mig är på samma årskurs och frågar henne vad vi har för lektion. Hon svarar snabbt och återgår till sitt pladder med sin bästis mitt i mot. jag håller aldrig reda på lapparna som det står lektionerna på. Det är jag "ganska " dålig på.Jag går iväg till lektionen.

Förvandlingskonst var det med Professor Chang. Det är alltid lite spänt när rektorn kommer i klassrummet. Alla ser spända utom Sara Chang, hennes mamma behöver hon ju inte vara rädd för.

jag sätter mig med Rose och Sara Chang. James sitter med Albus och någon annan ett bord bort. Jag ser lite förstrött mot james håll. Det är ingen vits att se på honom. han möter adrig blicken, tänker jag. jag känner en blick som bränner på mig plötsligt. Tittar upp och möter James snälla mjuka, härliga blick. Hjärtat börjar banka och jag blir varm inombords. Han möter min blick med kärlek. Jag motsvarar den och vi skiner som solar mot varandra. han kan inte släppa blicken, men när vi båda försöker fungerar det. För vi kan ju inte kolla på varandra när vi ska försöka förvandla en tändsticka till en mus.

Jag ler mot Sara och hon ser min glädje och fattar. Hon ler glatt tillbaks mot mig. jag fortsätter lektionen med en varmt och helt hjärta.


Vad tycks?kommentera

Bra fortsätt!

Ska men inte idag tror jag beror på vad ni tycker som läser

Hinner inte nu men ikväll

hittat stavfel ocg

Ny läsare här har inte läst hela än men det jag läst är jättebra

Nytt kapitel kommer här Tack för nya läsare Ginny( jag hoppas ni fattar b´vad jag menar Jag orkar inte ändra det nu för ska ta och skriva ett kapitel

Kapitel 12
Vi börjar gå ut från klassrummen. alla väller ut som en villervalla. Jag försöker hålla mig bredvid James. Jag kommer ännu ihåg hans blick, som är så härlig. Djupa blåa ögon, som bara har en ödmjukhet och kärlek inom sig. Jag ler. Jag bara måste hålla honom i handen och titta ännu en gång i hans djupa blick. Han kommer bredvid mig, jag försöker smyga min hand i hans. Han tar den, men det ser lite diskret ut. Han kollar runt sig hela tiden. Ååh varför måste det vara så svårt?Hålla en i handen fast andra ser är väl inte så Svårt! Jag borrar in min blick i hans. Han ser rakt in i mina ögon, hans härliga blåa blick. Han försöker ta bort sin blick, det märker jag men jag håller den hårt fats vid honom.

Jag försöker smyga min hand i hans och han verkar som vara lite hypnotiserad av min blick. Jag blir lite förvånad och sänker blicken. han tar bort blicken direkt och försöker springa iväg. Jag försöker hålla hans hand, men den slinker ur. Han springer iväg.
- Vänta, James!skriker jag och försöker springa efter honom.
- Lämna min inte! Jag fortsätter skrika och springa efter, men han försvinner bort utan att svänga på huvudet. Jag saktar ner takten och börjar gå till nästa lektion hulkandes med nedböjt huvud.

Nästa lektion är trolldryckskonst, det hade jag kollat redan så jag behöver inte säga eller se på James någonting. Jag tänker aldrig mer göra det! Om man inte änns kan hålla honom i handen så bryr jag mig inte i honom! Jag bryr mig inte, så det så!

^.^