Gladiatorskolan (Privat)

(Han kan gå förbi sjukstugan, eller något, höra hennes skrik. Eller annars kan han möta upp Mark i korridoren ;P )

[ *thumbs up* ]

När Michael börjat gå upp mot sitt rum så stöter han på Mark.
"Hej, Mark" sade Mike till honom. Mark tittade upp och lade armarna i kors.
"Nämen är det inte våran tuffa nya tränare" sade Mark och flinade. Han vände sig om och tittade mot sjukstugan.
"Det var en stygg tjej, första dagen..." Mark fnös.
"Hursom helst. Jag måste kila." Han försvann iväg, förmofligen ned till fängelsehålorna.
Michael fick plötsligt en idé. Han hade fått reda på att Bellona redan fått sponsorer. Mike gick in i sjukstugan. Hans förra tränare hade favoriserat sina elever, för att få hans favorit att överleva och bli framgångsrik. Mike kunde ju också favorisera sina elever. Varför inte satsa på att Bellona har väldig stor chans att överleva, och dessutom få mycket sponsorer?

Bellona ligger fastspänd på en sjukhusbrits, mest för att hon inte skulle slå någon, vilket hon redan hade gjort. Hela hennes rygg är blottad och täckt med färska ärr och någon grön frätande salva som skulle få dem att läka till viss del, men som fick henne att skrika och förbanna de omkring sig.

"Bellona?" sade Michael i låg tonart. Han hittade henne med riktigt fula sår. Hon skrek högt, Mike upptäckte salvan dem haft på henne. Första gången Mike blivit straffad så fick han det på sina sår. Det var hemsk smärta.

Bellona tystnar i rena chocken av att någon kom, och Mike, en lärare. Ja hon tystnar också eftersom hon lärt sig uthärda smärta tigandes, det var bara skönt att få skrika ibland. "Ja?" säger hon med ansträngd men artig röst och biter hårt för att hålla smärtan inne.

Michael slår sig ned på en stol vid Bellona.
"Du får vara lydig nästa gång" sade Mike med ett leende på läpparna. Han visste dock inte vad hon gjort.
"Hur ont gör det?"

"Varför? Hon var ingen bra lärare." säger hon bara och andas tungt, "Inte som du och Mark, ni är bra." hon pratar ansträngt på grund av smärtan och skakar på huvudet, "Inte så farligt." ljuger hon, man ska klara smärta och inte klaga eller visa sig svag.

Michael suckade.
"Om du vill ha mer sponsorer så gör inte bort dig hela tiden. Jag säger bara det" sade han. Mike kunde genomskåda hennes lögn, när hon sa att hon inte hade så värst ont.

"Visst." stönar hon fram, "Men jag gjorde inte bort mig, jag gjorde exakt allt med vilje och planering." sa hon och log, smärtan hade varit härlig. Någonstans hade det slagit fel för henne vilket gjorde att hon älskade det och att hon mer eller mindre provocerade fram bestraffningar.

"Aha..." sade Micheal med ett höjt ögonbryn.
"Du borde undvika straff. Du kan missa lektioner och träningar" sade han sedan, och suckade.