Plats: Jorden, USA Tid: 2098

Cassandra öppnade ögonen försiktigt och såg sig omkring i mörkret. Hon försökte röra foten men den satt fast under delar av tegeltaket. Hon var omringad av träplankor och förstörda möbler. Hon var fast.

[Hakar på dig nu, sent omsider, M€OW. Btw, no offense, men var det inte meningen att du skulle rolla en kille 5_lollipop_5? För nu finns det bara en enda kille tror jag, och jag har för mig att det stod i första inlägget på grundmallarna lika många tjejer som killar. Som sagt, inget illa menat, tycker bara det blir lite småtrist med så gott som enbart tjejer.]

Hera hörde gruset knastra bakom sig och snodde runt samtidigt som hon ryckte upp sin schweiziska armékniv ur jeansfickan. Hon hade burit den med sig varje dag sen hon fick den av sin pappa vid åtta års ålder, för att "ingen skulle få skada hans lilla flicka." Samtidigt hade han börjat lära Hera självförsvar och hon kunde med lätthet knocka en dubbelt så stor man.
"V-vem där?" ropade hon in i mörkret vid korsningen. Hera förbannade sin röst för att den darrade, och för att hon ställt en så löjlig fråga. "Jag bär vapen." fortsatte hon med så mycket självsäkerhet hon kunde uppbåda. Den som stod i korsningen behövde inte veta att hon var en förvirrad, tretton år gammal tjej vars enda vapen var en flera år gammal liten kniv.

[Ska de ha typ, träffats i skolkorridorerna nån gång men aldrig umgåtts, eller är det ett helt obekant ansikte? ]

[Förlåt, men suger verkligen på att rolla kille. ]

[Man kan alltid träna upp sig... *random inflik* xD]

[Som Alex sa... x) Alltså vet inte hur mycket jag har rätt att klaga eftersom jag själv helst inte byter till kille nu om det inte är absolut nödvändigt, men tycker som sagt att det är lite halvtrist med fem tjejer och en kille eller vad det kan vara. 5_lollipop_5]

[Min reaktion var, Ja jag kan byta till kille men så insåg jag att jag redan var det i detta rollet. x) onödigt inlägg av mig kanske but whatever. ^^]

[Alex vill inte byta, men hon kan göra en till char om det skulle vara en bra kompromiss. xP]

[Fortsätter lite smått då det stått stilla så länge här. ]

Då Will kände den kalla kvällsluften emot syn hy stannade han upp för att vänta in Andrea som han förrän nu inte väntat in eller hört någonting ifrån. Tänkte hon stanna där inne för evigt eller?
”Kom igen”, väste Will samtidigt som han kollad ut över vägen som såg ut att vara öde mer eller mindre.
Det fanns i alla fall inga soldater i sikt men trotts det höll han fortfarande i geväret med ett nästan krampaktigt grepp.

Andrea hade faktiskt tänkt överge William, innan hon insåg att han råkar vara en av de bästa chanserna hon har till att faktiskt överleva den här skiten. Hon kan knappt hantera pistolen, elpistolen är dock lite lättare men den kan ändå bara hjälpa henne fly och måste laddas för att fungera. Så det är rätt värdelöst ändå. Så Andrea skyndar kvickt efter, man hör henne knappt när hon försöker gå så tyst hon kan. Tänka sig att dans skulle vara en så bra sport i tider som denna. Det trodde aldrig Andrea.

[Förlåt att jag stör, men varför gör det något att det är många tjejer?]