Mordet - Dramione

Lite mindre särskrivning kanske du kan öva på, "trolldomsministeriet" istället för "trolldoms ministeriet".
På engelska HP wikin står det att Ministry of Magic heter Trollkarlsministeriet, vilket jag tror jag har sett en gång i böckerna. Jättebra kapitel! Du får gärna läsa min ff, länk i min signatur.

Jättebra väntar på nästa del!!

Jättebra

BRA!!!

bra!!

Superbra!

Super awsome!!!

Kapitel 8:

Hermione:
Jag svarade genast.

Kära Draco
Ja, jag vet var det ligger. Tiden passar mig perfekt, jag har nämligen lunch rast då. Jag hoppas att jag ska kunna hjälpa dig.
vi ses imorgon
//Hermione

Så fort Alice hade villat en stund skickade jag iväg henne igen. Imorgon ska jag träffa Draco!, ville jag skrika så hela världen skulle höra och veta om det. Egentligen var det ganska töntigt att bli så glad över det, men jag kunde inte hjälpa det.

På morgonen stod jag länge och funderade vilka kläder jag skulle ha på mig. Till sist låg hela garderoben utsprid över sovrummet. När Ron kom in i sovrummet tittade han förvånat på alla kläder, sen på mig.
"Ska du göra något speciellt idag?", frågade han förvånat. Jag rodnade och insåg att jag skulle behöva ljuga. Jag kunde inte berätta för Ron om Draco.
"Ja, vi har after-work idag", drog jag till med, och sneglade samtidigt på Ron.
"Aha", sa han bara som det inte skulle vara något konstigt. Jag andades ut.
"När kommer du hem då?"
"Runt 9-tiden tror jag, jag vill jo hinna träffa dig också", sa jag och gav Ron ett stort leende. Han log tillbaka.
"Vad ska ni göra då?". Jag stelnade till. Den frågan hade jag inte varit beredd på.
"Ehh..., det skulle vara en överraskning."
"Ha så kul ikväll", han gick fram till mig och gav mig en lätt puss på munnen. "Jag måste gå till jobbet nu"
"Hejdå", ropade jag efter honom. Till sist valde jag ett par blåa jeans, en rosa tajt topp med en blå, stickade kofta utan på. Jag ville inte se för uppkläd ut.

Förmiddagen sniglade sig fram, och det kändes som en hel evighet innan klockan var tolv. Jag kände hur svetten trängde fram, snabbt tog jag upp en deodorant ur väskan och tog lite under armarna för att inte lukta svett. Ta det lugnt, sa jag till mig själv. Jag började bli nervös, och hjärtat slog snabbt innan för den rosa toppen. När jag kom upp på gatan, och gick åt vänster. När gatan var slut rundade ett hörn och fortsatte sedan rakt fram. Snart kom jag till en liten servering, på trottoaren stod det tre slitna bord med röda gamla plast stolar. jag hade kommit fram till. Ted Williams kafé. Jag tittade mig runt. Draco hade inte kommit än. Jag gick in och beställde en kaffe, och gick ut och satte mig igen. Snart såg jag Draco dyka upp på gatan. Han vinkade mot mig, och jag vinkade generat tillbaka. Väll framme sa han:
"Förlåt att jag kom försent"
"Det gjorde inget!", försäkrade jag snabbt och tittade på klockan. Den var tio över tolv. "Jag har bara suttit här i någon minut."
"Vad bra", han gav ett snett leende till mig som fick mitt hjärta att slå extra hårt.
"Som sagt jag behöver din hjälp, tror du att du kan hjälpa mig?"
"Jag ska göra mitt bästa", svarade jag.
"Det handlar om....", han tvekade och tittade sig om innan han viskade. "en maffia som är ute efter mig"

superbra! Längtar efter mer!

Tack!