DEN MYSTISKA SYSTERN.

"Always and forever" är taget ur tv- serien The Vampire Diaries (;

Tja, nu får hon ha glasögon från början x3

---
Bara så att ni vet kommer Albus få ta platsen som Talmagi lärare istället för sin vanliga plats som Förvandlingskonst lärare då jag har andra planer för den platsen (;

Åååå, vilken bra fanfiction! ♥
Du skriver levande och beskrivande, och jag gillade slutet. Du skriver jättebra!

Kapitel 6.

De nya eleverna lärde sig snabbt vilka lärare som var bra, vilka ämnen som var intressanta och vilka lärare som favoriserade elever. Elisas favorit ämne blev förvandlings konst med professor Swirell, kvinnan som visade dem in i Stora salen för första gången. Professorns hår var ofta uppdraget i en knut på huvudet, men vissa dagar hade hon låtit det ljust honungs färgade håret med koppar inslag hänga löst, hennes ögon utstålade en sådan uttålighet och lugn, att Elisa inte kunde låta bli att fascineras av henne. Hon var en vacker kvinna som undervisade på en gammal skola för häxkonster och trolldom istället för att leva livet som dam ute i världen. Visserligen förbryllade professor Swirell henne, men hon kunde på sätt och vis förstå henne, känslan som hon haft i bröstet ända sedan hon kom hit viskade att hon var hemma till henne, och hon skulle enkelt kunna stanna här resten av hennes liv.
Toms favorit ämne var däremot Försvar mot svartkonster, han var mycket fascinerad av alla trollformler och han var en av de bästa i årsklassen. Det han däremot inte gillade var att de hade lektionen tillsammans med Huffelpuffare, han skulle gärna vilja dela de här lektionerna med Elisa, höra hennes tankar om vad de lärde sig, istället fick han nöja sig med att diskutera alla lektioner senare på kvällen, när de träffades för att prata.

Veckorna gick och syskonen fann sig vid att bara kunna dela en del av tiden med varandra. Istället började de två barnen umgås mera med andra, från samma elevhem. Elisa och Lex blev mycket goda vänner och delade på allt, hon skulle aldrig klara sig genom dessa dagar utan Tom, om det inte vore för Lex.
Tom började förändras. Hans tankar influerades av sina kamraters nedlåtenhet. Han förändrades till Elisas mardröm, en mobbare. Elisa kunde inte längre vara i närheten av honom innan han började kritisera hennes vänner, eller dem hon umgås med, han kastade ord som ”Smutsskalle” överallt omkring sig och Elisas vänner började dra sig tillbaka. Förutom Lex som stod bredvid henne i denna tuffa tid.

”Kära broder, förstår du inte hur du har förändrats?” Elisas röst genomskar tystnaden i Troférummet.
”Syster, sötnos, jag har inte förändrats jag är fortfarande din älskade broder”, Toms röst var lugn när han svarade på sin systers fråga, även om han visste att Elisa skulle känna han oro över att mista henne.
”Nej broder, du är inte densamme. Du kallade just en av mina närmaste vänner för smutsskalle, sådant skulle du aldrig gjort förr”, Elisa hade börjat bedja, hon visste mycket väl att hon borde bryta kontakten med honom, men hon stod inte ut med att förlora honom, och det visste han mycket väl.
”Syster, du kan inte ändra på den jag är, jag är en Slytherinare, och du en Ravenclaware, du är smart nog att inse att det inte går”, Toms röst var trött, de hade gått igenom detta många gånger, och varje gång hade han vunnit. Hon tänkte inte låta honom göra det igen. Hon drog ett djupt andetag och hennes ögon började tåras när hon återigen öppnade munnen: ”Då kan vi nog inte ses mera, adjö käre broder!” hon vände på klacken och rusade ut ur rummet. Hon rusade upp till uggletornet där hon drog fram ett pergament och fjäderpenna ut skoluniformen och skrev:

Kära Daniella.
Jag har brutit kontakten med min bror, precis som du bad mig. Jag vet inte vad du har sett, eller varför du ville det. Men jag insåg själv att det var för det bästa, han har förändrats så Jag hoppas han klarar sig utan mig, och att jag inte förstört hans liv. Jag hoppas vi en dag kan återförenas som de två älskande syskonen vi borde vara. Mina tårar droppar ännu, och det är dags att sova, jag hoppas jag mår bättre imorgon, annars kommer jag inte orka med alla lektioner.
Din älskade Elisa Dolder.

Hon gav det ihop vikta pergamentet till Zimon, den grå ugglan och såg honom flyga ut, på väg till Daniella, och för första gången önskade hon att hon kunde följa med.

Veckorna gick och utan att syskonen tänkte på det började jullovet närma sig. Elisa funderade vad hon skulle ta sig till när Ravenclaws föreståndare, Professor Willh, kom med en lapp och frågade vilka som skulle stanna kvar över jullovet, hon visste att hon skulle sakna Daniella något otroligt, men bestämde sig för att stanna, då hon ville undvika konflikter med Tom och Mrs. Mikaelson. Men även Tom valde att stanna i Hogwarts, Elisa såg honom skriva på lappen. Hon började ångra sig men när även Lex bestämde sig för att stanna var hon glad över sitt beslut.
I breven som Daniella fick strax innan jul stod det:
Kära Daniella.
Jag stannar på Hogwarts över julen då jag inte har någon ork att bråka med varken Tom eller Mrs. Mikaelson förtillfället, kommer sakna dig.
Din älskade Elisa Dolder.


Daniella Sound.
Jag stannar på Hogwarts över julen. Har ingen lust att diskutera mitt liv med varken Elisa, dig eller någon annan. Respektera mig för det, tack, Mitt liv är min affär och inte eran, även om jag fruktar att du redan vet det mesta, dels för att jag vet att du har stadig kontakt med Elisa och för att jag vet att du Ser. God Jul, Tom Dolder.

Daniella suckade lågt när hon för tredje gången läste igenom barnens brev, så Tom hade listat ut hennes lilla hemlighet, eller så hade Elisa hunnit skvallra. Hon hade inte svarat på något av breven, vilket var olikt henne, men hon kände att breven blev hårdare för varje gång, och det var länge sedan de hade setts, hon saknade dem båda, men speciellt Elisa, då hon inte riktigt litade på Tom, efter hur han förändrats under terminen och vad hennes syner visade henne. Hon var orolig för vilken tilltro Elisa visade Tom även om de brutit kontakten, hon skulle aldrig kunna göra det som hon var född till att göra om det fortsatte så här.

---
Jag är osäker på styckeindelningen jag använder mig om, tycker ni att den är tillräckligt bra, eller ska jag dela upp texten mera?

Tar fortfarande gärna emot Konstruktiv kritik.

Sjukt bra!
Älskar hur du först beskriver Elisa och Toms syskonkärlek och sedan hur de börjar bråka. Det är så fint, på något sätt ♥

Styckeindelningen du använde(r) är bra tycker jag. Fast fråga inte mig, haha. Jag kan inte sådant xD

SUPER!♥
Styckerna var/är bra.

Ny läsare! *bevakar!* Du skriver sjukt bra! Tyvärr kommer jag nog inte kunna ge så mycket konstruktiv kritik, eftersom jag inte kan något om styckeinledning och annat sånt svårt, men jag tycker du skriver awsome!!!!

Superbra, jag tycker att styckesindelningen var bra.

Superbra!!! Styckes-indelningen är bra som den är

Styckeindelningen är perfekt!! Berättelsenr perfekt! Du är perfekt! Såklart -.-'...

Bra, bra!