The Battle of Love

OH SNAP (snape.. XD) ♥

HAHA XD♥

jättebra kapitel!!!

Sjukt bra! ♥

Super Awesome ♥ Stackars Snape :'(

Har alltid tyckt så synd om snape ♥

Supermegafoxieazomehot!

m


eeeeeeeeeeeeeeeeee
eeeeeeeeeeeeeeeeee
ee
ee
ee
ee
ee
ee
eeeeeeeeee
eeeeeeeeee
ee
ee
ee
ee
ee
ee
ee
eeeeeeeeeeeeeeeeeeeee
eeeeeeeeeeeeeeeeeeeee


r

Tack ni alla äger! ♥
________________

Chapter Eight - Soul Broken

Hermione Granger

Vi snabbade oss på ut. Det där var riktigt pinsamt att möta Snape men han verkade faktiskt en aning snällare. Han tag min hand och vi började gå runt lite i slottet.

"Jag kan inte fatta det."

"Vadå?" frågar jag nyfiket.

"Att du äntligen är min."

"Allt annat ligger i det förflutna nu" sa jag och stannade.

Han stannade han med och vände sig mot mig. Han tog bort några hårslingor som kittlade mig på kinden. Han kysste inte mina läppar men han kysstee mig på pannan och sen stod vi bara där och kramades. Altt kändes så fridfullt.

"Jag måste gå" sa jag.
Det var sant. Jag var tvungen att förklara för dom andra.

"Okej. Vi syns senare" sa han, kysste mig lätt och gick.

Då var det dags för rejäla utskällningar och viskningar. Fötterna blev otroligt tunga och nästan släpades.

"Lösenord?"

"Licornes" sa jag som betyder enhörningar på franska.

Poträttet öppnade sig och jag steg in. Alla satt redan i soffan och fotöljerna och väntade.
Harry, Ron, Seamus, Dean, George, Fred, Ginny, Lavender, Parvarti och Padma.

"Förklara dig."

"Ehh jo Draco bad mig att träffa honom för ett tag sen där han erkände att han gillade mig. Sen så har ni alla märkt att han har förändrats. Jag visste inte vad jag skulle göra så jag gick till Hagrid och han sa att jag skulle typ testa eller något. Svårt att förklara men snälla jag vill inte förlora er pågrund av det här.

"Klart vi inte ska överge dig för det Mione, du är våran bästavän! Men jag kommer döda honom kan jag lova dig om han skadar dig" sa Harry och alla kom fram och kramade mig. Eller nästan alla. I ett hörn stod Ron och tjurade.

"Tack. Ni är bäst."
Efter det drog tjejerna upp mig till vårat sovrum.

"Nå?" frågade Lavender.

"Nå vadå?"

"Är han en bra kyssare?" frågade hon alla kollade ivrigt på mig.

"Haha ja det är han" sa jag och skrattade.

"Du har skolans snyggasteoch hetaste kille.. fy" sa dom alla förutom Ginny men hon bara log.
Jag kan inte hjälpa det men det kändes ganska skönt att hon var avundsjuk. Resten av tiden pratade vi om allt. Om mig och Draco, om Ginny och Harry, läxor och annat.
Jag tog fram datan och loggade in på facebook. En ny händelse.

Draco Malfoy har skickat en förhållande förfrågan.

Jag accepterade så det nu stod: Draco Malfoy har nu ett förhållande med Hermione Granger.

Massa gillningar strömmade på och verkade inte sluta.
En ruta med ett namn jag kände igen kom upp.

Blaise Zabini:
Hej Hermione ^^ Jag har både hört och sett och jag hoppas det går bra mellan er två, för nu är jag som din bror och du min syster

Jag kunde inte sluta le och alla kom och satte sig brevid mig för att se.

"Haha sött!" sa Parvarti.

Hermione Granger:
Haha hej Blaise Tack, och jo jag antar väl det då x)

Blaise Zabini:
Men ska sova nu, prov imon om vampyrer jag måste göra Godnatt sis

Hermione Granger:
Ja och jag är redan klar Godnatt broo

Blaise verkar vara en rolig kille. Särskilt när det gäller om sminket med Draco.

Draco Malfoy:
♥

Hermione Granger:
♥

Jag loggade ut och Ginny fick låna min data. Jag kollade på klockan som visade 21:56. Jag borstade tänderna och kröp under täcket.

"Godnatt GPPL" sa jag för var för trött för att säga namnen.

"Godnatt Mione" sa alla i kör och jag somnade väldigt fort.

Det var väldigt mörkt och kyligt. Jag hade på mig en mörk klänning som var längre än till fötterna så den släpades lite. Jag kände igen mig där jag stod. Den förbjudna skogen. Stjärnorna lyste klart på himlen och det var de enda som lyste upp mörkret lite. Vargarnas ylande fick mig att stå blixtstilla. Kalla vindar blåste på mig den här höstkvällen. Jag hörde något susa förbi bakom mig men inget var där när jag vände mig.
Samma känsla dök upp som när jag var själv i rummet när dörren öppnats och stängts av sig själv hela tiden.

"Hallå?"

Inget svar. Självklart. Dom bruna och oranga löven prasslade på marken och jag kunde nu höra fotsteg. Dom kom allt närmare och närmare och nu kunde man se en skugga vid trädet.

"Äntligen möter jag dig Granger. Trodde bara inte du skulle komma själv" sa en tjejröst.

Den var väldigt läskig och jag kunde inte röra mig.

"Vem är du?" frågade jag men mycket ljud kom inte fram.

"Låt mig presentera mig. Jag är din värsta mardröm, Ariana Black."

"Men det finns ingen Ariana Black, eller det fanns en, men nu är hon död sen många år" sa jag viskandes.

Skuggan kom fram ur mörkret och nu kunde jag se henne. Hennes svarta och lockiga hår kunde man nästan känna igen fast det var något fel på den här Ariana. Hennes ögon var inte riktigt som dom skulle vara. Dom var inte svarta utan röda. Hur i fan?

"Jag är inte död. Bara vad alla har trott. Men jag är tillbaka för att göra det min släkt velat i många år. Få bort alla smutsskallar och jag börjar med dig" sa hon och var framme hos mig på direkten.

Rädslan slutade inte men jag visste att jag inte hade en chans mot henne. Hon skulle fånga mig på direkten. Kan inte göra något motstånd.

"Det kommer göra lite ont."

Tänderna pressades igenom min hals och det verkligen brändes. Jag slutade inte skrika föräns jag kände hur allt blev svart. Hur min skäl gick sönder i tusen bitar och hur jag nu dött.

Superawesome!