En Hufflepuffhäxas år på skolan

Vi kommer inte låta denna FF dö.

Då ger jag dig en påminnelse nu
Jessica Tonks skirv!

Tack Emmsaan och 95mas xD Var rädd ett tag att ni inte ville ha mer, men nu skriver jag xD.
--------------------------------------------
Lektionen var inte så illa men Snape även om han hela tiden gav mig blickan, ibland nyfikna, och ibland hatfulla och föraktande och ibland så såg han bara fundersam ut. Vi fick i uppgift att skriva om en trolldryck vi kände till och hur den tillredes och andvändes. Flera elever som inte var lika pålästa som jag satt med gråtfärdiga minner och försökte skriva något. För mig gick det bra, jag skrev om en brygd som kallades Mimlysi och som botade magont. Det var en ganska enkel dryck, men jag skrev utförligt om den.
Tillslut var lektionen slut och Snape sa "På nästa lektion har jag bedömt era redovisningar och jag ska säga högt vilket betyg jag skulle ge dom" pågrund av hans tonfall så farade jag för att jag skulle få ett dåligt betyg.
När han samlat in alla redovisningar och allt var rent så lät han oss gå. Jag skyndade mig att titta på mitt schema och såg att jag skulle ha
trollformellära. Det gjorde mig glad för där skulle man få lära sig formler på riktigt. Jag sprang nästan dit och var först in i klassrummet och satte mig längst fram. Jag tog fram mitt vackra spö och anteckningsmatrial och böcker ur min väska och väntade ivrigt på att lektionen skulle börja. Tillslut kom dom andra eleverna, Luna log mot mig och satte sig brevid mig. Jag log glatt tillbaka, jag hade vänner.
Tillslut kom en liten, liten man, han var verkligen liten. Och ställde sig på en trave böcker, det var läraren. "Goddag allihoppa, jag är professor Flitwick och är lärare för trollformellära" sa han med pipig röst. Var han en sort alf? Han påminnde om svartalferna förutom att han var snäll. Vi började lektionen med att skriva ner olika formler och vad dom gjorde, samt svara på frågor om olika formler. Jag svarade på några frågor och samlade ihopp tjugo poäng till Hufflepuff. Tillslut kom vi till den delen av lektionen då vi skulle ha praktisk övning. "Nu ska vi öva på Wingardium Leviosa" tillkännagiver professorn. Han fick oss först att öva på hur man skulle uttala och svänga med staven, det var ganska lätt och sen fick vi prova på riktigt. Vi fick en varsin fjäder framför oss och professorn sa "Varsågod och börja" och överallt hördes formelkastande och frustrerade suckar. Ingen lyckades. Jag harklade mig och pekade mot fjärden och sa "Wingardium Leviosa" samtidigt som jag gjorde den rätta rörelsen. Fjärden lyfte och några blängde på mig. Och resten såg bara förtjusta ut. "Mycket bra fröken Larsson" sa Flitwick.

Superbra.

Bra (Skulle ha använt en smiles som såg ut som Flitwick om det funnits )

Hörrni, jag har en liten "plan" eller vad man ska säga, men jag har inte bestämmt mig för en sak och vill gärna veta vad ni tycker, jag tänker att Jessica ska bli ihopp med /vara kär i någon som finns i böckerna, vem tycker ni det ska bli sådana fall? Uggla mig det!
Här kommer i alla fall mer:
-------------------------------------------------------------
Jag kände mig lycklig på många sätt den stunden jag fick fjädern att lyfta i publik, jag skulle nog få godkänt i trollformellära på den formeln, jag hade en vän som satt brevid mig och jag kunde magi! Att kunna magi var det mest underbaraste jag visste för stunden, jag skulle få lära mig flyga, lära mig formler, göra trolldrycker, trolldomshistoria och förvandlingar. Jag var verkligen lycklig. Och där slutade lektionen.
Professor Flitwick sa att lektionen var slut och vi plockade undan våra saker. "Det var en rolig lektion" sa Luna till mig. Jag instämde och i min ögonvrå så såg jag Flitwick som log belåtet och glatt åt hennes kommentar.
Jag letade i minnes och kom på att jag ny skulle ha örtlära, med Gryffindor. Där den berömda Harry Potter gick som Snape trodde jag var bästa vän med. Varför trodde han det? Även fast jag bara haft en lektion med Snape så kändes det verkligen som om han hatade mig, och det kändes väldigt hårt.
Jag ryckte upp mig och gick ut på skolgården, det var första gången jag var där på dagen. Det var enormt, solen speglades i sjön och det fanns ett träd som rörde på sig, det rörde verkligen på sig. "Trädet där borta kallas piskande pilträdet" sa en röst brevid mig. Jag hoppade till och vände mig om. Där stog två killar som var äldre än mig och gick i Gryffindor, tvillingar. Jag såg inte skillnad på dom.
"Jag är Fred" sa killen som nyss talat och flinade mot mig. "Och jag är George" sa den andra killen och flinade också. Även fast jag inte sagt ett ord till dom så tyckte jag redan om dom. "Jag heter Jessica" sa jag och log. "Larsson va?" frågade Fred och jag nickade. "Coolt då är ju du släkt med den berömda kvastbollspelaren" sa George och blinkade mot mig.
---------------------------------
EDIT: Jag märkte att det blev väldigt kort men så får det vara xD

Bra Gillar starkt att du tar med tvillingarna

Gör jag med XD Jag har alltid funderat på hur det skulle vara att möta dom

Tycker du fick med de lysande De är typen av personer som plötsligt dyker upp och förgyller

Ja Först tänkte jag att Hermione skulle dyka upp men då sa hjärnan typ "Nej vi tar tvillingarna!