Virvlande strömmar [HG][SV]

Bra n♥

nej men oj vad bra :o ♥

Nu har det dröjt för länge sedan jag skrev någonting sist. Igen. Jag är ledsen, men datorn jag använder nu dör hela tiden och att börja om kapitlet från början om och om och om igen... well, it's not that funny
Men tack igen för ert tålamod och alla fina kommentarer ♥
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Kapitel 14

Jag vaknar kallsvettig och flämtande. Jag minns inte vad drömmen som väckte mig handlade om, men jag har ett par gissningar som känns ganska övertygande.
Jag trasslar mig loss från lakanen och sätter mig upp. Det är fortfarande mörkt utanför fönstren men jag vet inte hur mycket klockan är.
Jag drar handen genom håret som blivit tovigt igen under min oroliga sömn.
Jag reser mig upp och går genom halvmörkret mot badrummet.

Lamporna är redan tända därinne när jag öppnar dörren till badrummet. Om de tändes på grund av rörelse eller om de varit tända hela tiden vet jag inte.
Jag hinner rygga tillbaka vid åsynen av varelsen som stirrar på mig från motsatta sidan av rummet innan jag förstår att det är mitt eget ansikte jag ser i den stora spegeln ovanför handfatet.
Min hud är blek och blank av svett och i den skarpa belysningen ser den svagt gråaktig ut. Jag har mörka skuggor under ögonen och mitt hår är trassligt.

Utan att egentligen veta vad jag letar efter går jag fram och öppnar skåpet som sitter på väggen bredvid handfatet. Därinne finns en mängd små burkar och flaskor i olika färger, var och en innehållande något avsett för att få mig att se så lite motbjudande ut som möjligt.
Men jag bryr mig inte ens om att läsa etiketterna på de färgglada förpackningarna, utan flyttar bara runt de tills jag hittar en tub med tandkräm och en tandborste.

Efter att ha borstat tänderna, sköljt ansiktet i ljummet vatten och rett ut de värsta tovorna i håret med fingrarna återvänder jag till min säng. Jag vill inte somna om eftersom jag vet att mardrömmarna bara kommer att komma tillbaka, så jag sätter mig bara på sängkanten och stirrar ut i mörkret utanför fönstret.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

There ya go. At least it's someting.
Jag ska försöka att skriva oftare, även om det resulterar i att kapitlen kanske blir ännu kortare än förut. Om jag har tid och känner motivation så kanske jag fortsätter redan senare idag, det får jag se. Tack igen för att ni inte tappat tålamodet med mig än.

Jättebra

Super! *ny läsare som bevakar*

Tack ♥
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Kapitel 15

Nästa gång jag vaknar är det på grund av att en hand med långa naglar skakar min axel. Jag är klarvaken på ett ögonblick. Jag ligger på sidan med benen fortfarande hängande från sängkanten. Jag måste ha somnat sittande.
"Jag är vaken!" får jag ur mig.
"Det var du då inte när jag ropade på dig för tjugo minuter sedan!" Att döma av den stressade tonen i Leonine Doreys röst har jag just rubbat något i ett väldigt strikt tidsschema.
"Skynda dig att byta om och kom sedan och ät frukost!" säger hon och lämnar rummet. När dörren går igen bakom henne överväger jag att lägga mig och somna om och strunta i frukosten, mest för att jag fortfarande är trött men också för att jag vet att det skulle irritera Leonine. Men ett kurrande ljud från min mage påminner mig om att jag faktiskt är hungrig och jag vet att jag borde äta så ofta och mycket jag kan nu innan spelen.
Jag suckar och ställer mig upp samtidigt som jag drar upp dragkedjan på min klänning och rättar till ett axelband som hasat ner på armen, fortfarande fast besluten att inte byta ut min slåtterklänning innan mina stylistassistenter tar den ifrån mig. Men eftersom luften känns kylig mot min hud efter att ha legat i den uppvärmda sängen letar jag rätt på en tunn mörkblå jacka i ett mjukt material innan jag går mot dörren. Mina skor ligger kvar där jag lämnat de dagen innan men jag bryr mig inte om de utan fortsätter ut i korridoren.

En blandning av utsökta dofter fyller min näsa när jag kommer in i restaurangvagnen. Jag kan urskilja doften av skinka och något sött som påminner om doften inne i bageriet hemma i distrikt 4, kanske choklad.
Jeremy, Dalya och Janice sitter redan vid bordet och är halvvägs igenom sin frukost. När jag slår mig ner i stolen mitt emot Janice hälsas jag med en kort nick från Jeremy och ett "Godmorgon" från Janice och Dalya. Knappt har jag hunnit svara förrän jag serveras en tallrik full med mat av någon i personalen.
Jag säger inte så mycket under den här måltiden, men jag lyssnar ännu mer uppmärksamt än jag gjort kvällen innan. Janice pratar om taktik och strategi men verkar medvetet hålla sig borta från vad mina styrkor och svagheter kan tänkas vara. Jag förstår att det är för att Jeremy är i rummet, vi är ju trots allt motståndare och det känns som en bra idé att inte göra det lättare än nödvändigt för honom att ha ihjäl mig.
Även om jag inte själv tillför mycket till samtalet försöker jag att nicka och komma med kommentarer då och då för att visa att jag faktiskt lyssnar och är intresserad.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
So, that's it for now. Jag kanske skriver mer imorgon om jag känner att jag har tid, lust och motivation nog.

Ny läsare, Superbra!!! *bevakar x110*

awesome, du är superduktig!♥

Azum!!

Är den här ned lagd??: (