The Flower Games [SV]

Zmaragd: Vänta nu, jag är lite trög av mig men menar du att du är samma person som Olive Grindewald och att du ska ta bort den senare användaren?

^Jag har tolkat det så, ja.

Hmm, men det är nog bäst att hon får svara själv

Jag är snart klar med första kapitlet förresten

^Ja! Längtar jättemycket

YAY!

^längtar ihjäl mig >.<

Efter slåttern

Solkatten lutade sig tillbaka mot det stoppade ryggstödet.
Hon tittade ut genom fönstret och såg landskapet svischa förbi snabbt.
Det var inte första gången hon åkte tåg, men hon tyckte fortfarande att det var en härlig upplevelse.
Hon kunde inte riktigt greppa verkligheten. Hon fattade inte vad hon gjorde här, på ett spelar tåg, på väg till Huvudstaden, på väg mot en säker död.
Hon tänkte på sin familj, hennes femåriga lillebror som hade kramat henne så hårt han kunde och hennes pappa som kysst henne på pannan och rufsat till henne i håret, sådär som han brukar göra... Brukade göra.
”Får jag sitta här?” Det var PotterHunger, hon nickade utan att titta upp.
Det var bara onödigt att stifta en bekantskap med någon hon kanske skulle döda.

PotterHunger iakttog flickan mitt emot sig.
Solkatten var längre än PotterHunger men det var o andra sidan inte så konstigt med tanke på de två år de skilde mellan dem.
Men PotterHunger såg inte fram emot att möta Solkatten i Flower Games.


AlvaRawenclaw blev lättad när tåget saktade in och körde genom Huvudstaden.
Hon hade sett fram emot att vara med i spelen i flera år, men hon hade inte räknat med att bli åksjuk på vägen dit.
Hon ställde sig upp och försökte med all ansträngning att behålla maten i magen, och gick fram till den stängda dörren.

saganda log förnöjt när hon såg AlvaRawenclaw, hon var blek med en antydning till grönt i ansiktet.
Perfekt! Nu hade hon sin chans att glänsa.
Hon fixade till håret och log mot den silvriga spegeln på väggen intill utgången.
Dörrarna öppnades och hon tog på sig sitt charmiga leende som kunde få alla att göra vad helst hon bad om.


The Noble Lion log nervöst mot kamerorna, medveten om att hon blev filmad.
Hon vinkade lite till de färglada människorna som stod på tå för att få se en skymt av henne eller HannaPanna eller vem mer som anlände med svävare.
Det hade varit en härlig upplevelse att flyga, vilket hon alltid hade drömt om. Och nu när hon snart inte skulle vara mänsklig längre så var det ju bra att ha något avprickat.
Antingen skulle hon dö eller döda, det var bara att vänta och se.

HannaPanna flämtade när hon fick se den blanka svarta bilen som skulle ta dem till... Ja dit de nu skulle.
Hon sög åt sig allt vackert i sin närhet, vilket var i princip allt, för att aldrig glömma.
Hon satte sig i ett brett skinnbeklätt säte och njöt.
Detta var en fröjd, hitintills i alla fall.


Zmaragd tog för sig av maten, den smakade underbart.
Kyckling fylld med aprikoser och nötter, men en fyllig gräddsås till, och en massa färsk frukt.
Hon hade alltid drömt om att få smaka färsk mango.
Den var otrolig och hon åt nästan upp hela.
”Kan du skicka såsen?” Det var Hp-aren.
Zmaragd gav henne såsen utan att möta hennes blick och hon ryggade tillbaka när Hp-aren rörde vi henne.

”Tack!” Hp-aren flinade mot sin distrikts kamrat.
Olive Grindewald såg osäker ut och Hp-aren kände sig belåten.
Hon hade försökt att visa att hon inte hade något emot spelen ända sedan hon anmält sig frivillig.
Zmaragd verkade inte alls vilja vara där, hon hade dessutom inte anmält sig utan blivit dragen. Så Hp-aren försökte få hennes självförtroende att sjunka så pass att hon skulle ha en chans.


Lisen563 kände sig glad när hon såg det vackra rum, hon snurrade långsamt och tittade på allt.
*Knak knak*
”Kom in!”
Det var en kvinna som såg ut att vara i tjugo års åldern, men som förmodligen var äldre än så, som stod där.
”Ja?” Frågade Lisen563 kvinnan.
”Dina assistenter ska börja nu.” Sa kvinnan i en släpig ton och gjorde en gest mor tre personer i en fåtölj grupp utanför Lisen563s rum.
Lisen563 gick ut till dem utan att titta mer på kvinnan.

*Ritsch!* sanna1324567 gnällde till när håret slets los från hennes hud.
*Ritsch!* Hon tvivlade på att det snart inte skulle finnas ett enda hårstrå kvar på hennes kropp.
*Ritsch!* Hon slöt ögonen och funderade över hur hon skulle bli uppklädd.
”Klart!” Hennes assistent lät uttråkad.
”Hur är det med hennes hår?” Han vände sig om mot sanna1324567s andra assistent.
”Nästan klart!” svarade hon med sin kvittrande röst. sanna1324567 började bli trött på alla dessa omogna huvudstadsbor, men hon skulle ju snart slippa dem.


EMELESEL gjorde en ansats att ta av sig morgonrocken.
”Nej, det behövs inte.” Sa hennes stylist. ”Dräkten kommer att täcka hela din kropp, utom huvudet.”
”Okej.” EMELESEL knöt morgonrocksskärpet runt midjan igen.
Hon tittade sig i spegeln, det hon så förvånade henne.
Hennes långa blonda hår var uppsatt i en elegant knut mitt på huvudet med ett antal silver spännen, och hela hennes ansikte var täkt med silver glitter. Hon hade ett tunt lager smink som knappt syntes, lite vitt puder och några skuggor här och där och hennes läppar var silverfärgade.
Hon undrade hur hennes dräkt skulle se ur.

”Här!” En av Örners assistenter la något silverglittrande på stolens ryggstöd.
”Tack!” Han viskade fram ordet lågt, men hans assistent fnittrade ändå fram ett varsågod.
Han suckade och gick fram till stolen. När han lyfte på dräkten såg han att det var en silvrig overall, med massa glittrande diamanter på.
Han visste att det var diamanter för han hade själv jobbat med att bryta den ädelstenen.
När overallen satt där den skulle såg han att det fanns en mantelliknande grej som tydligen skulle fästas med två silver knappar på hans axlar. Och hela hans dräkt var silvrig och diamant pryd.
Han undrade varför, Distrikt Maskros var ju det fattigaste distriktet, visserligen bröts ju diamanter och silver där men ändå...


Miss Black försökte att hålla sig för skratt när hon såg sin spegelbild, hon var en stor ljusblå cupcake med strössel på.
Hon undrade hur publiken skulle reagera på det.
Hon skrattade igen när hon tänkte på hur MadEye Moody kanske såg ut.
I samma sekund öppnades dörren och där stod hon ju, i en likadan dräkt som Miss Blacks fast rosa.
Och hon var inte täckt med strössel utan...
Nej vad hade hon på huvudet?

MadEye Moody stönade. Hon såg ju helgalen ut.
Rund och rosa, med en hatt som såg ut som ett körsbär.
Miss Black hade i alla fall inte en sådan hatt, hon hade inte ens en hatt.
Hennes huvud var i stället täckt med strössel.
MadEye Moody stönade igen, hon hade gått med på att bli utklädd till en limpa om det hade varit aktuellt. Men inte en cupcake.


Ronald Weasley klappade den gulbruna hästen.
Det var snart dags för Distrikt Prästkrage att komma in med triumfvagnen.
Han gick fram till vagnen och ställde sig där bredvid ronnyponny.
För deras dräkter var inte... De mest praktiska.
De var båda klädda till trådrullar, en grön och en gul.
Och Ronald Weasley hade fått en enorm hattnål instucken i sin dräkt.

ronnyponny tog ett fast grepp i räcket på vagnen, hon var nervös.
Hon kände hur svettiga hennes händer var och försökte torka av sig på sin gröna dräkt.
”Distrikt Prästkrage!” President Bumblebees röst kom från de starka högtalarna och vagnen började röra sig framåt.
ronnyponny hörde publikens jubel, hon lyfte blicken och log. Och publiken jublade ännu mer.


Lupinfan gnuggade sig i ögonen när han fick se Distrikt Maskros, de var mangefika, båda två.
Glittrande och vackra.
Publiken jublade högre än de någonsin gjort och började ropa deras namn.
“EMELESEL! Örner!”
Lupinfan såg besviken ner på sin dräckt, han var klädd till en svart oliv och Soda var en grön.

”Aj!” Lupinfan vände sig om.
”Sluta le! Du ser bara fånig ut!” Viskade Soda till honom.
Hon hade förundrats över Distrikt Maskros precis som han, men han behövde väll ändå inte visa att han tyckte om dem.
Hon himlade med ögonen mot honom och vände uppmärksamheten mot Distrikt Viol som just visade sig.


Twix vinkade mot publiken och slängde en och annan slängkyss till dem.
Hon var inte nöjd med sin utklädning, hon såg ju ut som en ko, men man kan ju alltid göra det bästa av situationen.
Hon muade lite på skoj och till hennes belåtenhet skrattade publiken och försökte fånga hennes slängkyssar.
Hon log mot dem och belönade dem med en massa flera.

Ekkiis var irriterad på Twix, hon hade tagit alldeles för mycket plats nu.
Och tillråda på allt så lät hon som en ko nu, Ekkiis började bräka lite men publiken brydde sig inte om henne och hennes fårdräkt utan de var fullt upptagna av Twix.
Då fick Ekkiis en plan, hon skulle försöka att bli i lag med Twix sen när spelen började och sedan skulle hon få sin hämnd.


LunaLovegood1 stängde av sig sin dräkt, en röd lampskärm och gick raka vägen till sitt rum där hon ställde sig i duschen.
Hon njöt när det varma vattnet rann ner för hennes kropp. Hon tvättade sitt hår med ett schampo som luktade jordgubbe.
Och sedan tog hon ett bad.
När hon legat där ett tag och tagit det lugnt gick hon upp och svepte in sig i ett tjockt badlakan.

HarryPotterr tittade upp, där stod LunaLovegood1.
Hon hade en mörkblå urringad blus och ett par gröna byxor.
Hennes hår var blött och slarvigt uppsatt med några hårsnoddar.
”Vad hände med lampskärmen?” Frågade hon LunaLovegood1.
”Den ligger väll någonstans.” Svarade LunaLovegood1 förstrött och satte sig i soffan bredvid HarryPotterr.


Lavender3088 stirrade på tv:n, hon trodde inte att det skulle se så konstigt ut.
Hon och LauraTree satt och tittade på reprisen av distriktens anländande i Huvudstaden.
De hade varit klädda i i en slags overall av vitt papper och de hade varit täckta av träspån.
De hade varit lugnt sämst.
Hon hade god lust att döda sin stylist, men orkade inte söka upp honom.
Hon tittade istället på de andra deltagarna.

LauraTree förundrades en en gång av allas dräkter.
Distrikt Blåklocka som varit utklädda till vindkraftverk, Blåsippa som hade haft blåa böljande tyger hängande från sina kroppar som verkligen såg ut som vatten, Förgätmigej som var batterier, Gulsippa som var mjölkpaket.
De ända som var kunde mäta sig med Distrikt Vitsippa var Distrikt Påsklilja som hade haft orangea overaller på sig, sådana som tågarbetare brukar ha.

------------------------------------------------------------------------
Ledsen om jag gjorde någon besviken, men spelen kan ju inte börja på en gång

Bra

Åh vad bra!

Å vad snabbt ni läser ^^