Hogwarts, en ljusning i livet?

Å vad bra

Synd att du ska åka bort, jag skulle gärna läsa så mycket mer av det du skriver.
När du kommer tillbaka, då bara MÅSTE jag få läsa mer!!

Superduperjätteväldig AWESOME!!!

Tack era finisar♥

Är hemma nu, så jag ska nog börja skriva lite på nästa kap

verkligen suuperbra bevakar

^^Tack så mkt♥ ^_^

Skrev nyss färdigt nästa kapitel, fast det är inte så bra och väldigt kort...


Kap. 7

Vännerna kom tio minuter för sent . . .

”Förlåt professor Lockman, men vi gick vilse!” sa Elsie oroligt och slängde med håret. Professor Lockman vände sig om och log mot Elsie. Alla hans tänder var perfekta och lyste vita och håret var blont och vågigt. Det hettade till om Lissies kinder, och hon såg att de andra tjejerna som hon nu kände också hade rödlätta kinder som inte berodde på språngmarschen.
”Det gör ingenting denna gång, mina vänner. Men nästa gång kommer ni dock inte få samma tur” svarade han och pekade på några platser som Lissie, Ginny, Rose, Elsie och Kate kunde sitta vid. Lissie, Ginny och Elsie satte sig vid ett ledigt bord med tre platser och Kate och Rose satte sig vid ett annat bord.
”Vi orkar inte med Elsie när hon bryr sig om sitt hår” hade Kate viskat till Lissie innan de hade satt sig vid bordet längre bort.

Lektionen var det tråkigaste Lissie lidit igenom i hela sitt liv, tyckte hon. Det tyckte däremot inte Elsie. Hon hade sagt att det verkligen det underbaraste hon varit med om, och hon hade försäkrat sina vänner att hon upplevt massor med underbara saker i hela sitt liv.
”Jag önskar att jag också skulle ha upplevt massor med underbara saker under mitt liv” viskade Lissie tyst till Ginny.
”Det kan ju faktiskt inte Elsie hjälpa” svarade Ginny irriterat och började prata och skratta livligt med Elsie. Lissie kände sig väldigt utanför och gick därför tillsammans med Kate och Rose istället vilket var mycket roligare. De skämtade om hur professor Lockman fixade sitt hår på morgonen varje dag, och hur han varje kväll räknade varje hårstrå. De trodde också att varje gång han gick förbi en spegel så kollade han på sig, och undersökte sina glänsande tänder ifall de bar något smuts. (Det där med att spegla sig stämde väldigt väl).

De mötte Elsie och Ginny i uppehållsrummet. De hade skrattat åt Rose för att hon var så kort (Men det visste inte Kate, Rose och Lissie om).

Första dagen på Hogwarts förflöt snabbt såsom första veckan och Lissie stormtrivdes. Hon älskade alla lektioner (förutom försvar mot svartkonster med professor Lockman som bara var för hopplös, och trolldryckskonst med professor Snape. Lissie hade snabbt börjat ogilla Snape på grund av sin favorisering av slytherineleverna). Lissie älskade också att äta måltiderna i Stora Salen, det var alltid gott att godsakerna som inte bara såg och luktade gott, utan smakade härligt. Men mest älskade nog Lissie att vara med sina vänner. Bäst tyckte Lissie om Ginny som alltid var så snäll och omtänksam. De hade blivit väldigt bra vänner, men en jobbig sak var (som Lissie hade märkt) att Ginny alltid blev väldigt röd om kinderna och kunde inte få fram ett ord när Harry Potter gick förbi henne. De första gångerna hade Lissie frågat vad det var men när hon aldrig fick ett svar så gav hon upp; för varför skulle hon fråga ifall hon inte fick något svar?

Lissie märkte snabbt att hon var ganska bra i den nya skolan (hon hade aldrig varit särskilt bra i skolan). Hon fick många elevhemspoäng och Ginny log alltid strålande mot henne när hon fick någon poäng. Därför blev Lissies självförtroende bättre och bättre och till slut var det på topp.
Hogwarts är verkligen en ljusning i livet, tänkte Lissie förnöjt.

------------------------------------------------------------
Gillade inte Ginny ett tag där xD

^^Åh, tack så mkt♥

Jättejättejättebra ♥

^^Tack, fiiiinis♥♥♥