Som stjärnor på himlen

Nu^^

Bara så att ni vet så tänker jag börja skriva i "Jag-form" från och med nu

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Att ha varit hos mrs Smith i tre dygn var både mysigt och jobbigt, men nu har jag fått tillbaka vardagen och det känns lättat. Det gick inte att förklara känslan som gick inom mig de tre dagarna. Nu hade jag ingen. Bara mig själv. Jag var tvungen att få veta vad som hänt Jade.
Det var rast så jag skulle kunna gå till rektorn. Prof. Mountgomry gick mot sitt klassrum och jag sprang mot henne.
"Ursäkta mig professorn, men vet du var rektorn finns?" frågade jag pustande.
"Har ingen berättat att rektorn har åkt till ministeriet och är där resten av veckan?" svarade hon och såg stressad ut.
"Nä, men jag måste få tag i honom om inte du kan hjälpa mig..." utbrast jag och vifftade med händerna.
"Kan jag hjälpa dig efter min lektion?" frågade hon och gick in i klassrummet.
Jag satte mig på en bänk och väntade. Jag hade inga läxor så jag hade mycket tid att sitta och vänta, lektionerna var slut för idag, så det var väll bara att sitta och ta det lungt. Prof. Wood och prof. Rule gick förbi. Jag hörde bara endel ord som:
"Miss Summer", "Nämn inget för miss Gray", "dödsmantel".
Då kom prof.Mountgomry.

jättebra!!!

Tackar, tackar

Superduper!!!