Du och jag mot världen - Draco ♥ Emelie.

Världens bästa FF Meera

Super! Mera!

Meer! ♥

Kapitel 19 - Undvikt
ι gινє уσυ αℓℓ-∂яαcσ

Jag gick runt i skolan och letade efter nån första års elev som jag kunde spöa. Då och då såg jag Goyle och Crabbe fasst när dom såg mig kilade dom iväg, jag suckade. Pansy var kvar i sjukhusavdelningen så henne kunde jag inte träffa. Emelie... Åhh Emelie... Hon var i hogsmeade med sin far. Dom hade nån typ av... far och dotter dag. Då fick jag syn på Harry Potter ''Pojken som överlevde'' med sina fula vänner. Vi var ute.
´´Nämen Potter.. ''Pojken som överlevde'' Hoho vilken knäpp titel...´´ Jag flinade. Smutskallen Hermione himlade med ögonen.
´´Stick Draco...´´ Sa Blodförradaren Ron. Jag fnös.
´´Blodsförrädare..´´ Spottade jag.
´´Lägg av!´´ Skrek Hermione och försökte lägga sig i. Jag och Ron höll på att knuffa varandra.
´´Vad ska du göra Smutskalle?´´ Sa jag argt.
Hermione tittade sårat på mig men hon fnös argt.
´´Stick Draco vi vill inte ha något med dig att göra´´ Sa Harry argt.
´´Hoho jag minns.. Det var som igår som Ron kastade en formel på sig själv när den var menad till mig.. Haha! Han kräktes sniglar.´´ Jag pekade på Ron som såg riktig äcklad ut.
´´Stick!´´ Fräste Harry och puttade mig. Jag vände på klacken och gick flinandes iväg.
Ron var allt en klumpeduns + blodsförradare. Jag skrattade.

Mera kommer

Åzum!

Mera!!!!

Awesome!

Tusan! Jag skrev jätte mycket sen la jag ut det och då blev det nått fel med datan >

^ Nej!

Kapitel 20 - Det hemska svaret
тяу тσ ѕσυη∂ мυтcн-ємєℓιє
Detta blir lite kortare än vad det var menat

´´Pappa?´´ Sa jag till min pappa som satt och kollade i hört och sett. Han tittade upp och log.
´´Jaa?´´ Sa han.
´´V-vad heter min... Farfars far?´´ Sa jag till honom. Gilberts leende försvann. Han såg alvarlig ut. Han tittade ned i tidningen och sa:
´´Jag vet inte gumman..´´ Jag reste mig upp.
´´JO DU VET!!´´ Skrek jag högt. Jag brydde mig inte om dom som såg på mig.
´´Gumman vill du verkligen veta det?´´ HAn såg orolig ut. Jag nickade. Då drog han ut mig ur Kafeét.
´´Min fars far heter... Ehh... Tom...Dolder..´´ Han såg alvarlig ut.
Så han hade inte ljugit!? Jag sprang bort från pappa.
Jag måste slå något var min tanke. Jag hittade en påse med mjöl att slå på. Det sved i knogarna.
´´Älskling!´´ Gilbert omfamnade mig men jag skakade av honom.
´´NEEEJ! JAG ÄR ETT MISSFOSTER! JAG BORDE INTE HA FÖDDS!!´´ Gallskrek jag och sprang iväg.
Draco? Vad skulle han tro om mig?
Jag blev rädd.. Tänk om jag skulle bli som ''han''?

Jag knackade hårt på professor DUmbledore's dörr. efter ett tag öppnade han. Han log.
´´Kom in´´ Sa han och släppte in mig. Jag satte mig mittemot mig.
´´Ja vad är det?´´ Sa han.
´´Jag vill börja i år 5´´ Sa jag bestämt.
´´Hoho... Emelie du har inte lärt dig allt du...´´
´´SNÄLLA!´´ Skrek jag.
´´Jag är ledsen..´´
´´DU måste.´´
Dumbledore gjorde en gest mot dörren. Jag riktade min trollstav mot honom och skrek:
´´Ecro va le ma fevvo!´´
´´Och andra sidan.. Varför inte´´ Sa Dumbledore plötsligt. Jag log.

´´Får jag be om er möjliga tystnad?´´ Alla tystnade i matsalen.
´´Idag har en tjej ur Slytherin visat att hon kan börja i en årskurs.´´ Jag tittade på Draco och log.
´´Emelie!´´ Jag reste mig upp, gick stolt mot Dumbledore. Jag fick såklart frågande blickar på mig.
´´Hon börjar i år 5!´´ Draco kollade med gigantiska ögon på mig medans Pansy(som hade kommit tillbaka) fnös.

´´Psst! Emelie!´´ Jag smög fram till Draco. Det var natt och vi var försiktiga och letade alltid efter vakter.
´´jaa?´´ Sa jag mjukt.
´´Här i morgon.. På kvällen´´ Han log. Jag nickade intensift.. Jag kysste honom. Han omfamnade mig. Efter kyssen sa vi hejdå och gick åt olika håll.

Mera kommer