Vamäxan Sarah

Jag vill inte lägga mig eller så, men det är spam om man skriver saker som inte hör till ämnet. Vilket nu är min ff. Och vad har hihi med min ff att göra?

Det var faktiskt det jag ville veta


DEN ÄGER

När kommer nästa kapitel?

Alltså, typ imorgon, men troligtvis inte. Jag måste typ läsa på prov och sånt (Som du vet) och om jag hinner på torsdag då! c:
(Kom ihåg att någon måste kommentera sen! xD)

Okeiji! Bra att veta när det ungefär kommer!

inget!!!! :% :¤ :& :! =)

Sorry att det har dröjt ett tag med att skriv, men jag har varit sjuk och så var jag ju på mugglisträffen. Så jag hann inte alls skriva. Men nu har jag tagit mig tid till det! c:

Kapitel. 6
Sarahs födelsedag

Vi hade ägnat vår tid i den där stugan nu i nästan en månad, om inte lite mer. Och nu var det den 18 Juli. Med andra ord, min födelsedag. Jag visste inte hur mamma och pappa skulle fira den, och jag visste inte ens om dom skulle göra det... Dom kanske inte ens kom ihåg det, eller så skulle dom deppa igenom hela dagen, för att inte Nässlan är här.
Mamma kom in i mitt rum och stängde dörren efter sig.
”Jag vet att det är din födelsedag” sade hon snabbt. Och såg skullmedvetet ner i golvet. ”Men du kanske skulle vilja byta dagen? Kanske en dag fram? Eller två?” frågade hon försiktigt. Jag tittade argt på henne, varför skulle jag vilja det?
”Men... men, jag v-vill... j-ju i-in-te” stammade jag fram genom tårar och ilska. Mamma gick fram till mig och kramade mig, men jag puffade bort henne
Jag ville inte byta födelsedag! Vem skulle vilja göra det? Nässlan kunde väl göra det? jag ville ju minnas dagen då jag fyllde år, eller ville jag verkligen det? Komma ihåg alla ensamma födelsedagar i det dumma rummet i källaren?
”Det kan vara bra gumman” sa mamma lågt. Men hon gick inte fram för att krama mig, utan såg bara på mig, med en tårfylld blick. Hon gick fram och klappade mig på axeln innan hon gick. ”Sov på saken” viskade hon och gick ut ur rummet.
Jag lade mig ner och somnade direkt. Även fast det inte var särskilt sent. Kanske 6 på dagen. Men här räknade man inte så mycket tid. Vi hade ingen klocka, men mamma och pappa hade ju sina jäkla trollstavar, så dom kunde se tiden!
Det var så jag reagera på att alla andra kunde trolla förutom jag, jag blev svart sjuk. Ibland var jag arg på mig själv, och ibland ville jag bara att alla skulle dö. Jag visste inte riktigt hur jag skulle känna mig, svartsjuk, eller glad för deras skulle?
-
Och sedan, lite senare. Vaknade jag av att pappa kom in i rummet.
”Hejsan gumman” sa han och försökt e sig på ett leende. Jag såg till att ha en riktigt sur min när jag tittade upp på pappa.
”Hej...” sa jag surt och argt.
”Jo, mamma sa igår om det där med att byta födelsedag” började han. Och den riktiga ilskan tog fart.
”Jag har inte tänkt på det än!” sa jag högt och pappa ryggade bakåt. Jag hade aldrig höjt rösten sådär förut. Men det var väl på tiden. ”Eller jo, lite har jag tänkt på det. men jag skulle helst gärna inte göra det” sa jag bestämt. Men började med ens att tveka. Jag ville ju glömma mina andra födelsedagar. Skulle det vara bäst att göra så här då? ”Eller jag vet inte...” tvekade jag. Pappa granskade mig och suckade.
”Säg till när du vet” sa han och lämnade rummet.

Wohooo! Great!

braaaaaaaaaa!!

JätteBra! Meer!