Alice Lovegood [SV]

Jättebra!!!!!! ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Jättebra!
Ny läsare!

Nu har det gått två år så dem ska precis börja sitt tredje år. Det är den 2 september och dem är tillbaka på Hogwarts.

Kap 4. Men jag då?

Alice:
Äntligen var sommarlovet över! Hon hade tillbringat det med sina föräldrar och brevväxlat med Luke i hemlighet. Det var riktigt skönt att vara tillbaka på Hogwarts, även om det betydde att Luke var tvungen att ignorera henne och att hon inte kunde vara med Lily. Inte för att dem var i olika elevhem utan för att dem hade blivit osams. Lily hade tydligen spridit falska rykten om henne och Alice hade gjort det som vemsomhelst skulle gjort i den situationen, blivit sur. Så nu var hon tillbaka på Hogwarts igen, lika ensam som alltid. Men det här året hade hon något att se fram emot, två saker faktiskt.
1. Hennes föräldrar hade lärt henne spela quidditch och hon hade fått en kvast.
2. Hon hade tillåtelse att besöka Hogsmade.
Påväg till bibloteket för att leta upp något om Hippogriffer så kom ingen mindre än Nick fram. Han log illvilligt mot henne och tog ett hotfullt steg närmare.
’’Men ,men, men. Är det inte Alice Lovegood?’’ sa han retsamt. Alice sträckte lite på sig.
’’Jovisst är det det. Lika mycket vid liv som alltid.’’ Svarade hon drömmande. Hon visste att Nick hatade när hon pratade med den rösten och det var precis vad hon ville. Han knäckte hotfullt med nävarna och klev sakta fram. Alice tittade drömmande på honom utan att riktigt vara där. Det kändes som i en dröm när hon betraktade honom höja sin näve och slå till henne på överläppen. Den sprack och började blöda. Hon förde handen och kände på stället där hans näve hade träffat henne. Sedan log hon mot honom även om det gjorde ont i läppen. Hon såg hur förvånad han blev men han höjde bara näven igen. Hon suckade och undvek lätt slaget. Han stirrade på henne. Sedan fintade han ett till slag och sparkade henne på smalbenet. Det gjorde väldigt ont men hon visste hur man överlevde.
Slå tillbaka. Viskade en röst i hennes huvud. Det var inte hon som tänkte men hon lydde. Hennes näve flög genom luften och träffade Nick på axeln. Han stirrade på henne och skulle säkert börja slå henne igen men hon började springa. Hon sprang från honom, utan att riktigt veta vart hon skulle ta vägen.
’’Okej.’’ Flåsade hon och tittade sig omkring. Hon kände inte igen sig.
’’Alice!’’ ropade en bekant röst. Hon vände sig om för att mötas av Luke som kom springande. Han stannade framför henne och tittade förskräckt på hennes blödande läpp.
’’Alice…du blöder!’’ sa han. Alice letade sig upp till läpparna och kände på dem. När hon tittade på fingrarna var dem röda.
’’Äsch det är inget.’’ Sa hon övertygat och torkade av fingrarna mot kjolen.
’’Du borde i alla fall gå till sjukhusflyglen med det.’’ Sa han. Alice suckade.
’’Jaja.’’ Sa hon och vände sig om för att börja gå när Luke hejdade henne.
’’Hur hände det? Alltså varför blev din läpp som den blev?’’ frågade han.
’’Nick slog mig.’’ Sa hon snabbt. Innan han hann hejda henne igen så försvann hon mot sjukhusflyglen.

Luke:
Hade Nick verkligen gjort det? Att slåss var väl lite överdrivet? Hjälplöst tittade han efter Alice som gick med sin blödande läpp mot sjukhusflyglen.
Jag får säga till honom. Tänkte Luke och började leta efter Nick. Han hittade honom i sällskapsrummet. Nick satt med ett nöjt leende över läpparna och skrev på en uppsats. När han såg Luke flinade han.
’’Gissa vad.’’ Sa han upphetsat.
’’Du fick bättre betyg än Rose Weasley i örtlära?’’ sa han. Nick skakade på huvudet.
’’Nej verkligen inte. Nej jag slog till den där Lovegood på läppen.’’ Viskade han stolt. Han såg ut att bli förvånad när Luke inte log.
’’Kom igen Nick. Att slåss är väl lite överdrivet? Dessutom sätter du Gryffindor i trubbel.’’ Gäspade Luke och lutade sig bakåt i den purpur röda soffan. För två år sen hade han pussat Alice.
’’Men tagga ner. Hon kommer inte tjalla det ser jag till.’’ Sa Nick nöjt. Luke fick kämpa emot allt han hade mot instinkten att slå till honom.
’’Hur då se till?’’ frågade han. Nick himlade med ögonen.
’’Men gissa. Hot såklart.’’ Sa han som om det vore det mest uppenbara som fanns. Det blev droppen som svämmade över för Luke.
’’Hördu om du tänker fortsätta sådär tänker jag sluta vara med dig.’’ Sa han ilsket. Nick svajade till.
’’Försvarar du Lovegood?’’ sa han misstänktsamt. Luke ville med hela sig skrika att han gjorde det men skakade på huvudet.
’’Nej men jag bryr mig om Gryffindor.’’ Sa han och lämnade Nick. Han kände några blickar när han försvann ut ur porträtthålet. Men han orkade inte bry sig. Inte än i alla fall. Han gick mot bibloteket för att sysselsätta sig men hans väg blockades av ingen mindre än Alice. Hennes läpp var hel igen och hon log hennes underbara leende.
’’Hej Luke.’’ Sa hon glatt.
’’Möt mig i bibloteket vid den Avskilda bokavdelningen om 5 minuter.’’ Viskade han. Han uppfattade en nick av Alice och försvann mot bibloteket. Efter 5 minuter kom Alice in och gick mot honom. Han tog hennes hand och drog in henne till ett väl dolt ställe mellan några bokhyllor. Det fanns två fåtöljer och ett bord i rummet som hade bildats.
’’Hur är det med din läpp?’’ frågade han oroligt.
’’Åh bara bra. Madam Pomfrey fixade den på några sekunder.’’ Berättade hon glatt.
’’Bra.’’ Log han och kysste henne.

Alice:
Luke kysste henne. Först stod hon där och lät sig kyssas, innan hon faktiskt vågade kyssa tillbaka. Hans läppar var mjuka och varma och passade perfekt mot hennes. Hon kände hur Luke drog en hand genom hennes blonda hår och la handen på hennes rygg. Hon placerade hennes händer på hans nacke och flyttade sig närmare. Hur länge dem stod där visste hon inte, hon brydde sig faktiskt inte men det kändes som en evighet. Inte för att hon klagade precis. Hon kände sig verkligen hemma med Luke som om dem var gjorda för varandra. Tillslut avslutade Luke kyssen försiktigt och tittade henne djupt i ögonen. Hans ögon var underbara gröna och lite blå kantade.
’’Wow…’’ viskade hon. Luke log mot henne.
’’Jag gillar dig. Verkligen.’’ Viskade han. Hon log strålande mot honom.
’’Ja jag har inget emot dig.’’ Sa hon glatt. Han drog in henne i en kram och pussade henne på håret.
’’Seriöst jag gillar dig riktigt mycket.’’ Mumlade han. Hans andedräkt kittlade hennes hårbotten.
’’Och jag gillar dig.’’ Viskade hon och kysste honom igen. Det var verkligen underbart. Plötsligt sjönk hennes hjärta och hon slet sig loss från hans läppar. Han tittade oroligt på henne.
’’Vad är det?’’ frågade han. Alice suckade.
’’Jag gillar bara inte tanken på att smyga med det.’’ Förklarade hon.
’’Lugn bara. Vi kommer inte smyga med det hela tiden. Bara lite i början.’’ Sa han. Det fick henne att slappna av.
’’Bra!’’ sa hon glatt och kysste honom igen. Hon såg honom le innan han kysste tillbaka.



Gulligt par dem är va? Välkomna alla nya läsare!

Jättebra!
de är verkligen gulliga tillsammans

OMR! DU ÄR JU HUR DUKTIG SOM HELST! mer NU på EN GÅNG!

ibland är ni läskigt snabba på att kommentera.

Duhh, vi läser en sjukt bra ff, och man läser ofta dundersnabbt när man läser något riktigt bra, så det är bäst att du skriver mer nu eller imorgon, för annars kommer jag ha tråkigt hela daaan. :c

det får bli imorgon för jag har två kapitel av en berättelse i skolan som ska vara klara på torsdag. Men jag bryr mig seriöst mer om min ff här.

SÅ SKA DET LÅTA, TJEJEN!^^