Vem är du?

Mer

Okej då! Men sen tar det nog ett tag


Kapitel 5: (Kommer inte på något namn)


(Hermione)



Jag var riktigt nyfiken på Charlies lilla hemlighet. Hur hade han lyckats ta sig in på Hogwarts? Jag hade mina misstankar om att Hagrid hade hjälpt honom lite men… Jag började gå mot slottet. Det var ingen mer än jag ute. Eller kanske Charlie? Jag frös, det var en kall kväll. Jag sprang sista biten till slottet. Vad varmt och skönt det var här! Jag började gå mot Gryffindors sällskapsrum, försjunken i tankar om ”Charlies lilla hemlighet” som jag kallade den så fort jag tänkte på det.
”Lösenord?” sa Tjocka damen sluddrigt och hickade. Jag fick syn på hennes väninna Violet och ett par vinflaskor och förstod vad som hänt.
”Grisknorr”, sa jag.
”Om du… hick… säger det så”, sa hon och svängde upp. Jag klev in genom porträtthålet, satte mig vid ett bord och gjorde läxorna.

Några timmar senare gick jag och la mig. Jag var trött, som dagen innan, så jag somnade snabbt.

Jag vaknade och upptäckte att jag hade sovit lite för länge. Jag måste skynda mig, tänkte jag stressat. Jag småsprang ner till Stora salen och satte mig tacksamt ner och åt frukost. Jag skyndade mig väldigt mycket.
”Har du bråttom?” frågade Harry. Jag kollade på honom. Hade han glömt att vi gick i skolan?
”Hallå, vi har lektion”, sa jag till honom. Han kollade misstänksamt på mig.
”Ja, jag har i varje fall ingen lektion på lördagar men du kanske har?” sa han. Vad korkad jag var, hur hade jag kunnat glömma att det var lördag? Jag rodnade och tittade ner i tallriken. Harry kollade på mig och log ett busigt leende. Jag åt klart i lugn och ro. Jag bestämde mig för att gå och kolla om Charlie redan var i skogen. Jag ställde mig upp och skulle precis gå ner Ron frågade:
”Vart ska du?” Jag tvärstannade och kollade på honom. Vad skulle jag säga? Det skulle låta väldigt konstigt om jag bara sa ”Nej jag ska bara ta en liten trevlig promenad i Förbjudna skogen, inget konstigt med det inte”…
”Jag ska ta en promenad”, sa jag och ansträngde mig för att låta normal, jag höll på få en skrattatack efter min fina lilla tanke nyss. Ron och Harry kollade på mig och sa sen bestämt med en mun:
”Då följer vi med dig!” Jag kollade på dem, spände ögonen i dem och sa bestämt:
”Nej, det gör ni inte” De kollade förvånat på mig, de brukade alltid få följa med mig. Jag gick med bestämda kliv ut ur Stora salen och mot Förbjudna skogen.


(Ron)

Vad var det med henne? Varför fick vi inte följa med henne? Jag kollade på Harry, han såg också ut att vara djupt försjunken i tankar.
”Vad ska vi göra?” frågade jag Harry. Han ryckte till och svarade:
”Följa efter henne” Jag kollade på honom, hur kunde han vara så smart? Att jag inte tänkte på det direkt!
”Kom då!” sa jag till Harry och sprang mot utgången och Harry kom efter. Väl ute tvärstannade jag. Vi visste ju faktiskt inte vart hon hade gått.
”Vart tror du hon kan ha gått?” frågade jag. Harry kollade sig fundersamt omkring.
”Förbjudna skogen”, sa han efter ett tag och pekade mot Förbjudna skogen.
”Varför tror du det?” frågade jag förvånat, det var ju inte direkt ett ställe där man bara gick på en liten promenad…

azome!

Jätte bra!

Tack! Vet inte om jag orkar skriva mer idag... kanske imorgon, jag har faktiskt skrivit fem kapitel idag

Jättebra! Meeeer!

Som jag just sa så kanske ag inte orkar skriva så mycket mer idag. kanske att det blir ett kapitel imorgon istället

Jag vet hur det är. Skriv när du orkar! c:

Upps... Såg inte att du hade skrivit att du inte orkade! Jag får väl vänta tills imorgon eller dagen efter det eller dagen efter det...

Troligtvis bara tills imorgon, har bara lite idétorka.