Broken Rule? (Love Between The Houses)

Ingen orsak, AWESOME TJEJEN!
Haha, jag insåg just att jag måste skriva ett kapitel. ♥

Du måste skriva!
Den låter jätte bra!!

Skulle egentligen bli en part 3 på 'Erkännanden och Avslöjanden', men eftersom jul närmar sig ( NÄSTA LÖRDAG *sorry 4 caps* ) så måste jag ju skriva om julfirandet på Hoggy.
___________________________________________________

4. ----------
___________________________________________________

Högst upp i ett av Hogwarts mäktiga torn, befann sig nu Hufflepuff och Ravenclaw mitt inne i en lektion. Eller, förresten; Ravenclawarna befann sig inne i lektionen, halva Hufflepufflarna också, medans Draco Malfoy var en av dem som dosat av ( - En av Hufflepuffarna som dosat av. Visst, vissa Ravenclaware såg uttråkade ut och gäspade diskret, men satt fortfarande räta i ryggen. ). Egentligen var det inte så att alla Ravenclawarna levde upp till Rowena Ravenclaws krav, men med den 'Pompösa Prefekten ( Ron ) Weasley's' ögon i nacken, var de tvungna att göra så. Weasleys, en rik familj vars hela släkt hamnat i Ravenclaw. Eleverna i Ravenclaw var nästan alltid uppvaktade av dessa Weasley-prefekter ( - Det kunde de flesta avgöra, även om dem inte var i det elevhemmet ), och det innebar att dem blev checkade om de uppförde sig rätt på lektionerna.
Åter till Draco - Draco, som sagt, hade dosat av; Vilket inte var konstigt eftersom han valt en ledig puff rakt framför elden. Detta tornrum var i princip det enda klassrum på skolan som eleverna lätt tog en oönskad tupplur i ( - I resten av skolans många klassrum fanns det mest kyla som vintern dragit med sig ). För som vanligt virvlade de sövande ångorna runt i luften, och den starka parfymen var utsprejad.
Innanför ögonlocken så såg Draco nånting underbart, men strängt förbjudet. Han drömde, en sagolik dröm. Hermione Granger, av alla flickor, satt så pass nära att han kände hennes andetag smeka hans kinder. Han rös av behaglighet, men kanske var det också lite av obehag? Det var mörkt. Nattmörkt. Han såg ingenting, märkte ingen skillnad om han slöt ögonen och sedan öppnade dem. Ändå kände han, att det var just hennes andetag. Efter en lång, lite skräckinjagande, väntan, dök ett par ögon upp. De hade varit där, hela tiden, bara slutna de också. Ögonen var djupt bruna, otroligt vackra, och utstrålade makt. Snabbt var de där, granskade honom. Dracos egna ögon gled ner till en personlig punkt. Visst ja, han kunde inte se. En tanke slog honom. Var han naken? Han smekte sin hand efter sitt lår. Nej, påklädd var han, men det var ytterst tunna plagg. Inte konstigt att Draco känt sig illa till mods. Nu var hon där igen, men med sina läppar. Mycket av Hermione's läppar fick Draco inte känna, förräns han vaknade upp ur sin dröm av att någon intensivt stirrade på honom. "Vad har du sett i kulan en så länge, mitt barn?". När Draco slog upp ögonen upptäckte han sig med att slött titta in i Professor Trelawney's smått galna ansikte. Hon verkade ignorera det faktum att en elev sovit på hennes lektion, och lutade sig, efter att gett Draco en häftig liten chock, i stället vidare mot kristallkulan på bordet och betraktade dess virvlande innehåll ( - Hon påstogs sig såklart se något annat ) från andra sidan. Draco blinkade febrilt med ögonen, men lutade sig sedan även han mot kristallkulan. "Ehm.. Joo, jag ser.. En mystisk dam.. Med ett udda utseénde.. Eh, insvept i schalar. Hon bär ett par fluugliknande glasögon.", försökte Draco, inte helt med på vad han skulle göra. Någonting som liknade ett lite pafft och besviket uttryck dök upp i Professor Trelawney's ansikte, och hon reste sig sakta upp från att stirra in i glaskulan till att svepa in sig och rätta till schalarna ytterligare. "Det finns andra sätt att beskriva mig på, unge Malfoy.", sa hon tillslut, och vad Draco antog, men en lite snopen ton. Med detta vände hon på klacken för att maschera i väg mot brasan, där hon inväntade allas uppmärksamhet. Efter några sekunders dramatisk tystnad meddelade hon dem alla att de kunde. För att bli sist en att lämna tornrummet, plockade Draco långsamt ihop sina saker. Hela vägen till Stora Salen tänkte han på sin dröm, men när han satte sig vid Hufflepuff bordet kom han att tänka på något annat. Eller rättare sagt insåg: Han hade för mindre än tio minuter sen beskrivit Professor Trelawney som en mystisk dam med ett udda utseénde ( - Vilket är sant ), inför två klasser*. Det var alltså fnissningar han hört, till hälften uppmuntrande.
__________________________________________________
* Ravenclaw och Hufflepuff är ju elevhem, inte klasser precis. Men det kändes bättre att beskriva dem så när det ändå var lektion.

Gosh.. Det finns så många bättre sätt att beskriva Trelawney som smått galen på, men jag kan verkligen inse vilka dem är just nu ( Det inser jag efter jag skickat i väg det här, och då kommer jag inte ha någon ork tt ändra nånting. ). Det finns flera bitar i mina kapitel jag alltid kommer att vara onöjd med, men det får jag bara ta att att leva med.

FÖRLÅT, förlåt mig för att jag inte skrivit på evigheter, men USCH vad jag har haft dåligt med ideér och fantasi de senaste dagarn. :z Jag beundrar er om ni fortsätter att hålla fast vid denna novell, och jag hoppas verkligen att flera av er gör det! Dock kan jag inte skriva på tre till fyra veckor nu, åker till Australien redan imorn. Tack, tack, tack för att ni finns och orkar läsa! ♥

Ps: Jag skulle bli väldigt glad om ni liksom skriver när ni läst.

Grymt, bra tonkan!
Super, och ha en skön semester!

Jättebra!

Bravo!'
God jul

Meen ååååh. Jag har helt missat att du skrivit ett kapitel ;s

SUPER BRA AWESOME TJEJEN!

go elin

Tackar finisar ♥ Skriver ett nytt kapitel när jag kommer hem¨. När jag kommer hem kommer jag även ha en till novell i beredskap.