prs yehet & kkaebsong

"Hmh... Det kanske jag gör," säger Joshua och ryser av den andres beröring, fingret längs överkroppen. Allting är nytt för sextonåringen, tankarna och känslorna, inget ut av det hade kommit i Zachs närhet. Och det känns himla bra. "Tycker du att vi ska göra något åt det?" Gud, aldrig i sina dar hade Joshua tänkt att han skulle bli tillsammans med någon på skolan, allra minst den äldre slytherineleven.

”Det tycker jag defintivt”, mumlade Zihao och flinet bleknade till ett litet spelfullt leende istället. ”Och jag vet att du tycker om det”, lade han överlägset till och såg sådär lagom högdragen ut. Fingrarna trippade långsamt ner mot höfterna och vidare ner mot ljumsken. Varningsklockan inom sjuttonåringen började ringa samtidigt som han började lossa på den andres byxor. Dålig idé, en väldigt, väldigt dålig idé. Inte en chans att han skulle kunna behålla självbehärskningen. Han tvekade lite och flackade med blicken, totalt obeslutsam.

Joshua känner den äldres fingrar mot höften, ner till ljumsken. I ögonvinkeln lägger han märke till hur den äldre tvekar och flackar med blicken.
"Zihao.." viskar sextonåringen och tar sakta tag i slytherinelevens hand. "Vi kan skippa det." Jo, det är nog en riktigt dålig idé med tanke på vart de är.

Zihao slöt ögonen och händerna vandrade långsamt upp för den andres bröstkorg igen. Tack och lov.
”Ja, det är nog bäst så”, mumlade han och drog på mungiporna. ”Men det är ändå orättvist”, sade han sedan tjurigt och putade med underläppen. Han drog en hans genom det fortfarande, våta håret och vek undan med blicken. Det där hade varit på tok för nära. Handen som fortfarande befann sig på Joshua fingrade nervöst på den bara huden. Förr eller senare skulle han verkligen bli galen, det var bara en tidsfråga.

"Det är det nog definitivt." Säger Joshua med ett litet leende och lutar sin panna mot den äldres. Den andres fingrar vilar nervöst på den bara huden. "Du kanske ska sätta på dig ett par byxor?"sextonåringen vänder sig så att han ligger med ryggen mot sängen. "Då blir det inte orättvist längre."

”Angående det där...” började Zihao och kliade sig i nacken med en grimas. ”Jag lämnade dem på golvet, de är dyngsura”, avslutade han tyst och rodnade. Det var så det låg till, han hade inte direkt några kläder att ta på sig. Han hade inte velat säga någonting, då det var pinsamt till tusen. Sjuttonåringen var verkligen alltid lika smidig. Någonting skulle hela tiden gå fel eftersom han var dum nog att inte tänka igenom saker innan han gjorde dem - till exempel som att slänga alla sina kläder på badrumsgolvet.

Joshua kravlar sig upp ur sängen och rör sig mot badrummet.
"Du kanske kan låna några av någon... mina funkar nog dock inte," påpekar sextonåringen skrattandes och tar upp de blöta kläderna för att hänga upp dem. Om de har tur kanske de torkar till dagen efter. "Vad smidigt ut av dig," påpekar den yngre eleven när han kommer ut ur badrummet igen.

Zihao sneglade efter Joshua som försvann in i badrummet. När sextonåringen kom ut igen och påpekade hur smidig han var, frustade han till.
”Jag vet, jag är alltid super smidig”, sade han med en sarkastisk underton och himlade med de mörka ögonen. ”Vem fan skulle vilja låna ut kläder till mig? Alla hatar mig”, fortsatte han sedan och slängde benen över sängkanten. ”Eller, alla i Gryffindor, Hufflepuff och Ravenclaw hatar mig”, rättade han snabbt till.

"De behöver inte veta något," påpekar Joshua med ett lätt leende. Kanske det skulle få hans vänner att ignorera honom ännu mer, men vad kan han göra? "Julians kanske skulle passa dig bäst.." mumlar sextonåringwn tyst, mest för sig själv, medan han letar försiktigt efter ett par byxor. "Zihao, alla hatar dig inte ä."

”Jodå, alla hatar mig, men det har jag gjort mig förtjänt av”, muttrade Zihao och rätade ut benen rakt ut i luften flr att betrakta dem. Sanningen störde honom inte direkt, det var mest ett faktum. Han hade trots allt gått runt och trakasserat allt och alla under de senaste åren, helt utan att tänka på konsekvenserna. Det fanns inte en chans att göra upp för alla terminerna av ren tortyr på bara några få månader i vilket fall.
”Om någon hade haft på sig mina kläder, hade jag märkt det direkt”, sade han sedan och skakade lite på huvudet.