wolfy & rollspelare prs

Jonathan sneglade mot Jordans hand på sin axel och sedan på den unga killen. Han besvarade leendet trots att han inte kände sig det minsta lugn. Med sin lediga hand trummade han tyst med fingrarna mot låret och kastade otåliga blickar omkring sig, förväntade sig nästan att något hemskt skulle hända vilket ögonblick som helst.

Det dröjde ett tag innan bilen började rulla igen. Det tog dem en timme extra för att komma fram till nöjesfältet. Cleo vaknade upp av den kraftiga bromsningen när föraren hittade en parkeringsplats. Hon stönade lågt till och tittade upp från Jonathans knä, märkte då att de flesta av beskyddarna såg ut att vilja hoppa på första bästa. Hon rynkade på pannan och tog oroligt Jonathans hand, mest för att försäkra sig om att han fortfarande var där.
"Vad sov jag igenom?" frågade hon sömnigt och sträckte lite på sig så gott som hon kunde i den lilla bilen.

Då bilen började rulla igen slappnade han av en aning men satt stel i kroppen hela vägen fram till nöjesfältet, inte längre så säker på att det varit en bra idé att komma hit. Då Cleo rörde på sig vände han blicken till henne och log försäkrande mot henne. Hon hade ingen anledning att oroa sig för något.
”Allt är bra.” Han kramade om hennes hand.

Cleo vände sig mot Jonathan och smekte hans kind med sin lediga hand. Hon hade en känsla av att allt inte alls var bra men hon visste inte ifall hon hade rätt att rota.
"Är du säker? Jag är ganska trött, vi kan åka hem om du vill... Vi behöver inte vara här för min skull." log hon och kysste hans kind.

Jonathan tvekade ett ögonblick men skakade sedan på huvudet. Trots den tragiska händelsen som drabbat hans familj för några år sedan så kunde han inte leva sitt liv i rädsla. Det skulle inte vara till någon nytta.
”Vi kan gå omkring en liten stund så åker vi tillbaka sedan?” föreslog han.

"Säker?" log hon och kupade sina händer runt hans ansikte. Hon kysste mjukt hans läppar istället och smekte hans ansikte. Hon ville bara få honom på bra humör men hade ingen aning om hur.

”Vi körde inte i en timme för att genast vända om igen,” påpekade han med ett litet skratt. Det kändes fortfarande inte helt bra men ju mer han låtsades desto enklare skulle det vara för honom att försöka glömma bort det hela. Åtminstone för stunden. ”Kom nu.” Han klev ut ur bilen och såg sig nyfiket om.

Cleo nickade lite och sneglade mot Jordan som nickade lite uppmuntrande. Hon klev försiktigt ut från bilen och suckade tyst, hatade att han höll undan saker från henne.
"Seriöst, vad är det?" gnällde hon och kramade hårt om hans hand. Hon gillade inte att han oroade sig över något utan att hon fick veta vad.

Jonathan kvävde en suck och tittade upp mot himlen, precis som om han förväntade sig att en ängel skulle dyka upp oh ge honom råd om hur han skulle gå till väga.
”Jag berättar en annan gång,” lovade han tillslut och böjde sig ner för att pussa henne på pannan, ”jag vill inte förstöra vår dejt.”

Cleo suckade missnöjt men nickade lite, hon var inte alls nöjd över svaret men tänkte inte fortsätta pressa honom. Hon smekte hans kind när han väl pussade hennes panna och nickade lite igen.
"Okej men seriöst du måste börja prata med mig mer." sade hon.