Skriva av sig-tråden

_{Skrivet av smartbabe:}
Jag hatar alla, för tillfället. Eller alla jag känner iallafall.
I onsdags skolkade jag från skolan, det var meningen att jag skulle missa tåget. Jag bröt ihop när jag kom hem, inte kort efteråt, genomblöt. Det första jag fick av mamma var "Vad fan gör du hemma?"
Jag kunde inte prata. Det enda jag kunde göra var att sitta vid köksbordet med ansiktet i händerna.
Jag gråter inte, men när jag väl gör det är det tragiskt.
Vi satt där. Hon försökte i en timme att få ur mig det. Jag kunde inte prata. Jag kunde inte säga någonting, inte ett ord, om vad jag kände.
I bilen påväg till skolan så satt jag och grät. Hela vägen. I över en timme. Tårarna kommer bara från vänstra ögat, det är konstigt det.
Jag fick träffa en lärare, jag skrev ner vad jag kände. Jag slår vad om att hon tycker att jag låter som en psykopat eller något.
"Ibland vill jag se folk gråta. Jag vill se dem känna riktig smärta. Riktig tomhet. När mina närmaste vänner gråter, ler jag. När de misslyckas med något, skrattar jag. Men såklart inte så att de ser. Igentligen så gillar jag inte dem speciellt mycket. Jag gillar ingen speciellt mycket."
Jag gjorde något som jag lovade mig själv att aldrig någonsin börja med. Lättare sagt än gjort.
Jag trodde jag var okej. Jag trodde jag var glad. Nej. Jag gömde mina riktiga känslor, för att det var mycket lättare än att känna som jag gör.

Pappa ringde igår. Berusad som vanligt. Jag satt i min gamla skola, i matsalen, med mina närmaste vänner.
Han skrek på mig. Frågade varför jag inte var i skolan. Trodde inte på mig när jag sa att jag snackat med mina lärare om att inte komma dit idag. Han sa att han ljög. Han sa att han brydde sig om mig. Jag svarade att fint att han har visat det de senaste åren. Varför börjar han nu? Han repeterade det, så gör han alltid när han inte vet vad han ska svara.
Han sa att "Du är min dotter. Jag älskar dig!"
Han grät, jag hörde det. Jag sa "Sluta gråt." och la på, bara sådär.

_{Skrivet av Borttagen:}
kakan42: Ha godislöfte, vettja!
Jag har det, och nu när jag ser det är min tanke: "Usch, godis!"
Dessutom får man betalt för det
Jag älskade godis tidigare. Men inte nu... usch.

_{Skrivet av kakan42:}


mm, jag har försökt, men nu är jag beroende av godis!!