D.A:s rollspel

Jag kollade in i Joe's ögon. Sen kastade jag mig runt halsen på honom och kramade hårt.

Jag kramade tillbaks lika hårt. Jag ville inte släppa taget, om jag gjorde det så skulle jag vara tillbaks inne i kaoset. Jag ville bara stanna med Dracoi mina armar föralltid det kändes säkert. Det fick mig att sluta tänka på allt hemskt som hände runt oss.

Omg shippet börjar ordentligt nu! Planen kommer i verket!!!))

(ja, woohoo! sitter och fangirlar sönder här)

jag ville aldrig släppa taget om Joe. det kändes nästan som att tiden stannade när jag kramade honom, och det var lugnande. som att allt jobbigt och hemskt bara försvann ett tag.

(öblöbbblöbbblöbb jag hej)

Freddy hade försvunnit, varför hade jag inte märkt det?!
- Fortsätt ni jag ska leta efter Freddy
- Tveksamt okej kom från Hermione , men var försiktig!
- såklart svarar jag.
Jag springer tillbaka och bär jag rundar ett hörn så sitter Freddy där helt tomt, jag springer fram
- Freddy är du okej?
- Ja svarade Freddy tomt
- Kom nu sa jag och försökte hjälpa henna att ställa sig upp, men hon ville inte....

Jag visste att jag var tvungen att släppa honom snart men jag visste att jag tvungen så jag släppte honom långsamt med en suck.

joe släppte taget om mig men jag släppte inte honom med blicken. så jag stod bara och kollade upp i hans blå ögon.

(varför plågar jag mig själv såhär?)

Jag kollade in i hans grå ögon men till slut så var jag tvungen att ta ansvar så jag frågade honom, "ska vi gå och hjälpa de andra?" Frågade jag tyst.

jag nickade långsamt men slutade inte kolla in i hans ögon tills han vände bort blicken.

( OMG snälla bara kyss varann)

Jag tittar leende på Joe och Draco. Visst jag är lite avundsjuk på Joe som förstår Draco så bra men mest är jag glad. Draco behöver Joe.

Jag tog Dracos hand och kollade upp på honom för att se om det var okej men jag såg inget som tydde på att det inte va okej. Jag log ett ledsed leende mot honom innan jag drog lite lätt i hans arm för att få honom att följa med.