Skogens hemligheter

Indra nickade och såg efter Lis, "Tror jag med, hon är sårad." sa Indra och såg in i hans ögon, hur kände han inför Lis?

"Jag vet...Tidigare idag kom hon till mitt kontor, hon sa att hon saknade mig och ville vara min älskarinna igen, men jag sa nej". Han älskade inte Lis, men han var ledsen över hur hon kände.

Indra nickade, "Hon borde hitta en egen, en egen att älska och vara lycklig med." log hon lite, för Lis skull önskade hon det.

Vincent nickade sakta och kramade om henne. "Jag önskar det...Men Lis är speciell....Jag tror hon inte kommer ge sig i första taget".

"Troligen inte, men för hennes egen skull." suckade Indra och lutade sitt huvud mot honom.

Vincent kysste hennes hjässa. "Men Lis får bli besviken då...För jag tänker bara ha dig nu, jag älskar dig så". Han kysste sedan hennes nacke.

Indra log och rös till av välbehag, då han övergick till hennes nacke, som hon visste vad som väntade.

Vincent drog undan hennes hår försiktigt och kysste hennes nacke och hals ivrigare. "Ska vi kanske dra oss tillbaka till rummet?" undrade han tyst.

Indra nickade med slutna ögon, "Mmm, vill inte göra det här." suckar hon njutningsfullt ut.

Vincent skrockade lågt och la armen om hennes midja och började gå, snabbt då han var otålig. Snart var de utanför rummet och inne i hans rum.