rollspelare & tippest prs

Sophia nickade lite och rynkade lite på pannan, förstod honom ändå. Hon svalde en svordom när hon såg en vakt utanför sin kammare. Hon log svagt mot vakten nör han öppnade dörren till hennes rum, visste inte riktigt om man gjorde mer än så. Hon hade fortfarande inte vant sig med livet på hovet och hur mycket folket gjorde för de kungliga. Hon la vinflaskan på bordet och tog fram två vinglas. Hon satte sig på soffan och granskade honom lite snabbt.

Henri gick in i kammaren efter Sophia och vakten stängde dörren efter honom. Han satte ner de två ytterligare vinflaskorna på bordet, bredvid den som Sophia satt ner. Han slog sig ner på fotöljen mittemot soffan, på andra sidan av bordet.
”Då ska vi se hur mycket du klarar av”, sa han, aningen utmanande, och öppnade en av vinflaskorna innan han fyllde båda glasen.

”Tills vad?” Frågade hon leendes och höjde ena ögonbrynet. Hon tog ett av glasen och tog en liten klunk, det var inte det godaste vinet men det funkade. Hon granskade honom leendes och bet sig löst på läppen, kunde knappt slita blicken ifrån honom. ”Ta av din skjorta.” Log hon så oskyldigt som hon vågade. Det var ju knappt att den var på så det skulle ju inte göra så mycket skillnad om han tog av den egentligen, förutom att hon skulle uppskatta det hon såg.

Han tog själv en klunk från sitt glas och lutade sig tillbaka i stolen.
”Jag börjar tro att du redan fått i dig för mycket”, sa han och skrattade. I och för sig var hans skjorta nästan helt uppknäppt, men ändå; det kändes skumt att Sophia bad honom ta av den. Med det sagt så gillade han hennes fräckhet.
”Men låt säga att jag skulle ta av min skjorta”, sa han och drog lite i tyget. ”Vad skulle det vara bra för?”

Sophia skrattade till och skakade lite på huvudet åt honom, var så galen i honom. Hon ryckte sedan på axlarna och log för sig själv.
”Inget särskilt, jag gillar bara att se dig med bar överkropp.” Log hon sött och ryckte på axlarna. Hon la ner sitt glas för att plocka ut alla nålar och liknande från sitt hår. Hon drog fingrarna genom det och slappnade av lite mer när hennes hår föll fritt över axlarna.

Han log snett och drack upp innehållet i sitt glas innan han satte ner det på bordet.
”Sött”, sa han och knäppte upp ytterligare en knapp. Det var bara två knappar kvar som höll skjortan stängd. Gillade att retas lite med henne.
Han fyllde glasen återigen och granskade Sophias hår. Det var så synd att hon hade det uppsatt hela dagarna; det var mycket vackrare när det låg sådär över axlarna.

Sophia kollade på honom och skrattade till, skakade lite på huvudet och la armarna i kors över brösten. Visste ju att han retades men två kunde spela samma spel. Hon tog glaset och klunkade i sig innehållet innan hon la ner glaset igen.
”Häll upp.” Log hon stort innan hon gick mot sin klädkammare. Hon lyckades smidigt knäppa upp sin klänning och lät den falla till marken. Hon hittade snabbt ett nattlinne som förhoppningsvis skulle ge den effekten hon ville ha från Henri. Hon tog långsamt av sig underklänningen innan hon tog på sig nattlinnet. Hon gick sedan tillbaka till soffan som om hon inte alls hade bytt om framför honom.

Henri tittade på henne då hon snabbt drack upp vinet. Drottning? Uppfostrad i ett kloster? Omöjligt. Han gjorde som hon sa och fyllde hennes glas återigen samtidigt som han följde henne med blicken.
Herregud. Herre. Jävla. Gud. Det hade varit en sak att klä av henne, men att se henne göra det på egen hand, i ett så provocerande syfte, var helt annorlunda. Han blev tvungen att sträcka sig över bordet för att ta en kudde från soffan som han kunde lägga i knät.
”Är du säker på att du klarar av mer vin?” frågade han skämtsamt för att försöka dölja den effekten hon hade på honom.

Sophia kunde inte låta bli att rodna när hon såg kudden i hans knä, kände sig generad men samtidigt stolt över att ha fått önskad reaktion från honom.
”Är du säker på att du klarar det? Jag mår alldeles utmärkt.” Log hon nöjt och tog glaset. Hon tog en liten klunk och lutade sig bakåt i soffan. Älskade hur lätt hon kunde dölja hur upphetsad hon var, och hur svårt det var för honom att dölja det.

Han bet sig i läppen när han tittade på henne igen. Han blev tvungen att titta bort - titta på vad som helst förutom Sophia. Han tog sitt glas med vin och fokuserade blicken på det istället.
”Jag klarar mycket mer än såhär”, svarade han och drack upp. Kastade en blick på Sophia men tittade snabbt bort då han inte hade någon som helst kontroll över sig själv.