Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Mona försök lyckades sparka den som höll i henne hårt på smalbenet. Genast sköt en smärta upp i hårfästet då mannen tog tag i hennes hår. "Sluta genast med det där" fräste han till henne.
En annan man steg fram. "Vad gör ni här? Det här är min del av skogen".

Niel morrade djuriskt och försvann. "Vad i-"
Mannen skrek till av smärta och snart var mer än hälften av männen...tja, knappt levande.

Mannen som höll i Mona var en av de som inte klarade sig utan. Hon slet sig loss från honom och gned sig på huvudet. "Vi visste inte att det här var er del! Vi ska ge oss av".

Niel nickade instämmande och hjälpte Mona och Milena upp.

Mona tog sig upp och hoppade snabbt upp på hästen. Hon började sakta rida för att kunna invänta de andra.

En häst var död. Milena fick alltså sätta sig på Niels häst.

Mona började rida snabbare. Det var kallt denna dag också. Hon bannade sig själv för att hon inte hade tjockare kläder.

Niel skyndade på sin häst då han såg Mona.
"Här!" sa han och kastade henne en rock.

"Tack". Mona drog på sig den, visserligen var den lite för stor för hrnne, men den värmde. De red på, i några timmar utan att se annat än skog och ödemark. Men tillslut hände något. En bra bit framför dem syntes en liten by.

Milena suckade nöjt då byn kom i synhåll. "Här stannar vi ett par dar!" sa hon och log.