The Marauders - Always and forever [SV]

19, varför? :0

Kände bara för det

Awesome litet pyttigt kapitel ♥

Oh no!! Glömde tända ett ljus! Var hos en kompis och busade eller godisade precis klockan 8! Hoppas att jag i alla fall tänkte på något fint just då...

Kanske fem för Lily fem för James tre för Harry tre för Sirius och tre för Remus?

Hann inte tända något ljus. Dammit. Men tänkte på dem iallafall

Det kan vi köra på

Jag funderar på att hoppa fram en bit, det här med att det bara är samma helatiden (han gömde sig, han skrev ett brev, han läste i tidningen) är nog inte så roligt att läsa och det är inte så roligt att skriva heller.
Men först kommer en pyttebit sen en flashback;


Kapitel 46
Pågrund av sitt mod
Februari 1995

’’Diggory andra vinnaren!’’

’’Det blir en galleon och fem knutingar tack’’, sa mannen i kassan och Remus betalade. Påvägen hem sneglade han lite på artikeln.

Cedric Diggory från Hogwarts blev vinnaren av andra utmaningen i turneringen i magisk trekamp. Läs mer nedan.


Den andra utmaningen i Turneringen i magisk trekamp var en blöt upplevelse. Klockan tolv på lördagen dök de fyra deltagarna ner – men skulle fyra komma upp? Spänningen var på högsta nivå!

Någonting hade beslagtagits av de ansvariga kvällen innan. Det visade sig sedan att det faktiskt inte var någonting, utan snarare någon…
Ron Weasley, Cho Chang, Hermione Granger och Gabrielle Delacour låg alla nedsövda på botten av Svartsjön, och det var deltagarnas uppgift att rädda de på en timme.
12:21 kom Fleur Delacour upp, men hon hade inte med sig sin lillasyster. Hon hade inte lyckats ta sig förbi det första hindret – grindyloggar – och var därför tvungen att vända tillbaka.
12:52 nådde Cedric och Cho Chang ytan, och därmed vann Diggory uppgiften.
Viktor Krum, och hans flickvän Hermione Granger, kom upp 12:58. Det fanns ännu inte ett spår av Harry, som inte dök upp förrän 13:03. Harry tilldelades dock en andraplats, pågrund av sitt mod och beslutet att rädda inte bara mr Weasley utan också miss Delacour, Fleurs lillasyster.


’’Det var inte Harry’’, tänkte Remus bittert. ’’Det måste varit James. Det måste det ha varit.’’



Kapitel 47
Tillfällig narkolepsi.
Maj 1976

’’Tagghorn’’, sa Sirius uttråkat direkt när James kom in i rummet. ’’Säg åt Måntand att sluta plugga’’.
’’Åt Måntand att sluta plugga’’, upprepade James och sparkade av sig sina skor innan han slängde sig på sängen.
’’Haha’’, sa Sirius surt. ’’Verkligen underhållande. Men allvarligt, han har suttit helt orörlig i nästan tjugo minuter och stirrat på den där sidan, jag börjar fundera på om han är död eller något.’’
James sträckte sig fram och petade i Remus arm, men han rörde sig inte ur fläcken.
’’Jag lever’’, sa han efter en stund. ’’Men jag måste förstå den här meningen…’’
’’Vad står det?’’ sa Sirius och sträckte sig fram efter boken som Remus höll i. ’’’Den starkaste kärleksdrycken som finns heter Amortentia. Vad är det för konstigt med det?’’
’’Åh’’, sa Remus argt och tog tillbaka boken. ’’Jag tyckte det stod draken.’’
’’Va?’’
’’Kärleksdraken.’’
’’Och under de tjugo minuterna som du stirrade på ordet slog det dig inte att det stod drycken?’’
’’Tjugo minuter?’’ sa Remus förvirrat och kollade på klockan. ’’Ojdå, jag måste ha fastnat med blicken…’’
’’Jag tror du är lite trött’’, sa James ironiskt.
’’Lite grann’’, medgav Remus och gäspade stort. ’’Men vi har tre prov kvar att göra. Måste plugga…’’
Med de orden nickade han till över boken och i nästa sekund snarkade han högljutt.
James skrattade.
’’Kom nu Tramptass. Vi säger till Snigelhorn att Remus plötsligt drabbades av tillfällig narkolepsi.’’
’’Visst’’, sa Sirius och ryckte åt sig sin skolväska innan han och James gick ut genom dörren.

Haha! Måntand, då! 20 minuter och inser inte att det står "kärleksdryck" istället för "kärleksdrake"!!! LOL!!

azuum som vanligt