If the stars keep shining [Sv]

ÅHÅHÅHÅHÅ!!!! MER SUPER BRA!

Ååååh! Jag tror jag har samma misstanke!!
Förresten, kort kapitel är bätter än inget kapitel

jättebra kapitel! ^håller med. bättre än inget alls!

hur kan du säga så?!?!?!?!?!?!

Ginny är ju bäst!!!!!!!!!!!

Hon får inte döööö!!!!!!!!!!!!

som sagt, det blir roligt liksom extrem drama och det blir failat för hon KAN ju inte dö! Och, är man ond så är man.

Ok. Nu kommer kapitlet för dagen. Det är långt, så jag hoppas ni gillar!
__________________________________________

Kapitel 39 –
George Weasley

Att se min lillasyster ligga i en av sängarna i den alldeles för rena sjukhusflygeln var hemskt. Hennes ansikte var blekt och mot den vita huden lyste hennes röda Weasley-hår mer än vanligt.
Harry satt bredvid henne och höll hennes hand. Det syntes tydligt hur orolig han var.
Min yngre bror satt tillsammans med Hermione på andra sidan av Ginny. De satt tätt, tätt ihop med knäppta händer.
Själv satt jag med Angelina. Då och då strök hon mig över håret.
"Hon kommer bli bra!", viskade hon i mitt öra.

"Hon kommer nog att piggna till snart!", sa madam Pomfrey, som kom in till oss från sitt kontor. Hon fick rätt.
Ginny slog upp ögonen en halvtimme senare. Hon kramade om sin makes hand, och log matt mot oss
"Vad hände?", undrade hon.
"Du blev medvetslös.", sa Ron snabbt. Ginny såg ut att tänka. Hon verkade inte komma ihåg kvällens händelser. Madam Pomfrey kom åter och gav min syster medicin.
Ginny höjde glaset till munnen och skulle precis till att dricka. Så började hon hosta. Hon hostade och hostade.
Tillslut böjde hon sig över sängkanten och fortsatte. Blod strömmade ut ur munnen på henne.
Jag slöt ögonen och kramade om Angelina.
"Vad är det med henne?", utropade jag förtvivlat.
Hermione sprang efter Pomfrey och Harry strök Ginny över ryggen.

Hon var tvungen att åka till S.t Mungos. Vi följde förstås alla med. Mamma och pappa, som spenderat dagen i Hogsmeade visste inte om detta. Men professor McGonagall lovade att meddela dem så fort hon fick tag på dem.

Hon fick ett eget rum och Botare och Helare sprang runt henne hela natten.
Vi satt utanför och turades om att hålla vakt, ifall någon skulle säga något.
Fram på morgonen kom mamma instörtande med pappa i hälarna.
"Var är min dotter? Visa mig min dotter!", sa hon ljudligt med arg stämma.
"Mrs Weasley! Ni kan tyvärr inte träffa mrs Potter just nu…", började en Botare. Men mamma försökte knuffa undan honom.
Jag fick nog, så jag ställde mig i dörröppningen och spärrade av vägen.
"Gör som de säger, mamma!"
Hon sjönk ihop på närmaste stol. All luft gick liksom ut henne. Pappa satte sig bredvid henne.

Någon började ropa inifrån Ginnys rum. Flera Botare kom rusande. Det var ett väldigt liv runt min systers säng. Så stängdes dörren, så att vi inte skulle se något. Vi satt tysta. Rädda för vad som skulle sägas.
En gammal man kom ut. Hans hår hade börjat bli grått runt tinningarna och ögonen var mörka, ja nästan svarta.
"Detta är svårt att säga men… Mrs Potter svävar mellan liv och död, och vi kan inget annat göra än vänta och se vad som händer."

NEEEEEEEEEEEEEEEJ! GINNY DÖ INTE!!!! HÅLL UT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Mina misstankar failade :O
Fast har en ny nu, men väntar och ser vad som händer
Mer, det var så spännande ! Döda inte Ginny, Harry kommer ta självmord då för massa människor i hans liv har dött Haha, skoja bara, men mer ;D
EDIT;
Ps. Är på flumhumör

hon kkaaaan inte dö D:
Mina misstankar pajjades också tror jag

ja men... hon kan INTE dö!
in my fantasy she´s living forever