wolfy & rollspelare prs

"Åh, behöver du hjälp?" Han gav henne en road blick men tänkte inte tacka nej åt hennes förslag. Att få vara ensam med Cleo, även om det bara handlade om en minut eller två, var allt han ville för stunden. Han la sin hand vid hennes höft innan han började gå mot toaletterna, förstod att beskyddarna tänkte hålla sig i närheten. Trots att han bara gick på toa så följde någon med för att hålla vakt utanför: aldrig kunde man vara helt säker på att ingenting skulle hända.

Cleo nickade lite och log stort. Hon lutade huvudet mot honom och gick mot toaletterna. Hon gick in i en och drog med honom in innan hon låste dörren efter dom. Hon började tvätta händerna och granskade honom genom spegeln. Hon log smått för sig själv och bet sig löst på läppen.
"Hjälp mig då." sade hon och skvätte lite vatten på honom med ett fnitter.

Han stod lutad mot dörren en stund och granskade henne genom spegeln, innan han ställde sig bakom henne och lutade sin överkropp mot hennes rygg. Efter att ha sträckt ut sina långa armar greppade han tag om hennes händer för att tvåla in dem, släppte henne inte med blicken för en sekund. En kort stund senare tog han lite papper för att hjälpa henne att torka händerna, drog sedan henne närmare intill sig för att kyssa henne.

Cleo log stort och kollade hela tiden på honom genom spegeln. Hon la nöjt armarna om honom när han kysste henne innan hon besvarade den. Hon trasslade in sina fingrar i hans mjuka hår och tryckte sig närmre honom. Hon visste att de var tvungna att gå ut efter en kort stund men hon ville få ut så mycket som möjligt av de minuter som de hade.

Han lät sina händer utforska hennes kropp samtidigt som han fokuserade sig på kyssen, försökte få utlopp av så mycket frustration över att inte vara ensamma och inte ha mycket tid på sig som möjligt. Igen slogs han av samma känsla som i bilen, att han ville slita av henne kläderna där och nu. Han skulle ge vad som helst för att faktiskt få göra det. Efter en stund släppte han taget om henne och log brett.

Cleo njöt av deras lilla stund i ensamheten och log stort när han släppte henne. Hon smekte hans bröstkorg och slöt ögonen i några sekunder. Hon behövde, lika mycket som honom, lugna ner sig något enormt mycket.
"Litet smakprov på senare, om du fortfarande behöver bli tröstad det vill säga." flinade hon roat och pussade snabbt hans läppar innan hon gick mot dörren.

"Åh ja," suckade han mot hennes hår och vilade ögonen en stund innan han rätade på sig igen, "jag tog väldigt illa vid mig över din tidigare kommentar. Så lätt är du inte förlåten." Han tog hennes lilla hand i sin innan han öppnade dörren, log belåtet för sig själv. Trots att beskyddarna inte rörde en min eller låtsades om någonting så var han bergsäker på att de hade en stark uppfattning om vad som hade hänt.

Cleo skrattade till och petade honom lätt i sidan. Hon bet sig generat på läppen då hon kom och tänka på att beskyddarna med högst säkerhet visste vad de höll på med. Hon tittade ner på golvet när hon gick samtidigt som hennes kinder pryddes av en djup rodnad. Hon uppskattade att de inte alls låtsades om något men hon tyckte ändå det var hemskt pinsamt.

Jonathan kastade en blick på henne i samma veva som han höll upp dörren för henne, såg glad ut då han såg hur röda hennes kinder var. Han förstod dock att situationen måste kännas pinsam för henne, inte ens han kunde låta bli att fundera på vad beskyddarna tyckte och tänkte.

Cleo tittade upp på Jonathan och log svagt. Hon var enormt generad men samtidigt så ångrade hon sig inte, det kändes ändå lite kul och spännande att de var tvungna att smyga iväg lite då och då för att hålla på. Hon tog hans hand och flätade samman deras fingrar.
"De kommer inte hata mig eller så va?" viskade hon sedan och tittade upp på honom.