Tredje Världskriget

Nike kom in och upp bakom henne så tyst hon förmådde. Med häpnad såg hon vad Akhiti lyckats åstadkomma, "Det är underbart." sa hon lågt och hänfört för att inte störa.

"Tack." Säger hon lågt.
Sedan vänder hon sig om och ler stort.
"Hungrig?"

Nicke ser på henne och svarar med samma leende.
"Vrålhungrig!" svarar hon och hennes mage kurrar ljudligt som för att bevisa det hela.

Akhiti flinar och börjar gå med ljudlösa steg ner mot köket.
"Kom då så får du något."
De kommer ner och går igenom det stora rummet och finner et kök.
"Vad vill du ha?" Frågar hon sedan och ryser till.
ACn var nog på väldigt hög kyla och hon hade förfarande bara t-shirten på sig.

Det knottrar sig på Nikes bara armar och mot hennes bara fötter och hon gissar att det var än värre för Akhiti.
!Vad finns det att välja på? frågar hon eftersom hon gissar att detta är ett sådant högteknologiskt kök som hon inte förstår sig på.

Hon hittar några knappar för luftkonditioneringen och höjer värmen.
"Vad vill du ha?" Upprepar hon och ignorerar frågan.
Hon känner sig redan varmare och suckar lättat.

Nike suckar och tänker efter.
"Pannkaka, jordgubbar och mjölk" sa hon och hoppades på det.
"Ett stort glas mjölk" sa hon sedan då hon verkligen älskade det men sällan fått det. Det var inte mycket man fick på flykt och pannkaka hade hon första gången smakat i matsalen och hon älskade det.

Akhiti Nickar och gör något ingen skulle kunna tro.
Hon börjar faktiskt laga maten själv.
Hon häller sedan upp mjölk i ett stort och sätter ner glaset på bordet.
"Här!" Säger hon och fortsätter laga mat.

Nike stammar fram något, "Jag menade inte att du skulle göra det." sa hon ångerköpt men sätter sig på stolen, det doftar ljuvligt.
"Tack, jag visste inte att du kunde laga." sa hon leende och började äta sakta.

"Neka problems!" Säger hon och sätter sig på en annan stol och börjar äta flitigt.
"Det är mycket du inte vet här i världen!" Retar hon och tar en klunk mjölk.