Josefin_Weasley
Elev
|
Skrivet av Ginny00: Josefin_Weasley
^Blir ju tvungen att göra sådär för att du ska hitta.
Brevet finns i Spoiler eftersom det är 3 mil långt, rättare sagt runt 1000 ord.
Spoiler:Tryck här för att visa!Som du kanske vet eftersom jag har sagt det några gånger är jag väldigt dålig på att uttrycka mig ibland, men jag ska i alla fall försöka ordentligt nu.
En kväll i mars 2010 fick jag en idé, som från ingenstans. Jag startade en rollklubb på Kpwebben, först var det bara på skoj, men sedan kom det fler och fler medlemmar, och ett tag var klubben den aktivaste på hela Kpwebben. Bland alla de som blev medlemmar fanns en tjej som hette JosefinL. Först brydde jag väl mig inte så mycket om henne, rollade lite ibland och tänkte att hon verkade vara ganska snäll. Jag addade henne på Facebook.
Sedan lade jag ner klubben i augusti. Jag blev alldeles för stressad av den, jag klarade inte av att vara inne där hela tiden. Jag fortsatte rolla i andra klubbar, och Josefin följde med mig. Jag var fortfarande inte jätteintresserad av henne, men vi kom bra överens.
I juli 2010 såg jag Harry Potter och dödsrelikerna del 2 med min bästis. När jag kom hem och hon hade åkt var det en enda sak i mitt huvud.
”Harry Potter får inte vara slut. Jag måste göra någonting för att det inte ska vara det.” Och eftersom jag alltid gillat att skriva startade jag en novell på Kpwebben. ”Ginny Weasley-Livet efter striden” hette den, och till en början var den kanske inte så bra. Den novellen har en egen evighetslång historia, den uppnådde nämligen 125 kapitel och 2900 trådinlägg, men den tar vi inte nu. Hur som helst, jag chattade med Josefin på Facebook lite då och då, och så länkade jag min novell till henne. Hon började läsa, och hon gillade det, kommenterade och tyckte det var bra. Väldigt bra faktiskt, om man tyder hennes kommentarer.
Sen en dag, jag minns inte riktigt hur det gick till, frågade Josefin, eller så var det jag, om vi inte skulle byta telefonnummer. Det gjorde vi, och så bestämde vi oss för att ringa och bara prata lite, en liten stund bara eftersom vi hade kontantkort båda två och ringde på mobilerna. Josefin ringde, jag svarade. I början var det nervöst, sedan började vi pladdra och pladdra. I 29 minuter, faktiskt. Med kontantkort. Med mobiler. Jag hade skuldkänslor hela kvällen, tills Josefin smsade att det definitivt hade varit värt det och att det hade varit jätteroligt att prata med mig. Jag somnade på gott humör.
Och så fortsatte vi prata, eftermiddag efter eftermiddag. Pratade och pratade, men nu på stationära telefoner. Det blev helt enkelt inte lika dyrt, eftersom vi kom upp i en timme både en och två (och tre och fyra och fem och sex och sju och…)gånger när vi pratade. Någonstans, jag har faktiskt ett ganska exakt minne, kom vi in på lite mer privata saker. Och där hände något. Från att bara ha diskuterat Harry Potter och vardag började vi faktiskt diskutera saker man behöver prata om, men inte kan göra med kompisar eller föräldrar. Och eftersom Josefin var två år äldre än mig fick jag snart en speciell känsla till henne. Hon blev som en syster för mig, och för varje telefonsamtal, varje sms mitt i natten när båda släckt för länge sedan, blev känslan starkare.
Och jag började på en ny novell, här på Mugglarportalen. Denna gång handlade den om Harry Potter, men ungefär med samma handling som i den förra novellen. Och där kom Josefin in på riktigt. Hon gav mig inspiration, peppade, skrattade, kritiserade ibland, och gav mig jättefina kommentarer. Vi lyckades nästan lura hela Mugglis att vi var systrar, så mycket som vi kallade varandra för Sis, Allra käraste syster och andra saker som är relaterade till systrar. Faktum är att vi nästan lurade oss själva.
Vi har aldrig träffats. Vi kanske inte kommer att göra det förrän vi blir vuxna. Men någon gång ska vi göra det, och det är verkligen värt att vänta på. För fina storasyster, även om jag blir sååå avundsjuk på dig ibland för att du känner en massa ”stora” mugglisar, så gör jag ju också faktiskt det. Såna som är stora för mig. För även om mina novelläsare inte direkt känns till av hela Mugglis, så är de så fucking underbara i alla fall. Och även om du babblar (HAHAHA Datorn försökte skriva Drabblar. Rätt passande.) På tok för mycket om Drarry, hur mycket babblar inte jag om Hinny?
Tja. Kort sagt, även vi blir irriterade på varandra. Och det gör att systerskapet känns tusen gånger starkare. För hur avundsjuk jag än blir på dig, hur dryg du än är, hur dålig din mobil än är, hur jobbigt oseriös du ibland är när jag inte är det, så är du ändå den mest fantastiska, underbara, ägiga, systriga, snällaste, förstående, flummigaste syster som går att ha. Och Josefin, jag är fantastiskt glad att jag får ha dig som syster, för även om det inte är i blod, så är vi systrar i exakt alla andra saker.
Om livet hade varit perfekt, då hade det varit såhär.
-Jag hade bott i Uppsala
-Jag hade gått i en skola med musikalutbildning
-Jag hade haft Olivia som granne och hon skulle gå i min klass, tillsammans med några av mina novelläsare som är jämngamla med mig
-Och du hade varit min syster.
But, well. Livet kan inte alltid vara som man önskar. Du har däremot gjort att mitt har tagit ett litet steg närmre det jag alltid önskat.
Jag längtar tills vi blir vuxna, och kan sitta i en lekplats och titta på när våra barn leker. För var du än flyttar när du blir vuxen, dit flyttar jag. Olivia får jag helt enkelt ta och övertyga lite.
Över 900 ord. Oj. Hoppas de räckte för att förklara på ett ungefär hur otroligt mycket jag älskar min fina syster. Det gjorde det säkert inte, det blev nog bara en massa osammanhängande babbel som alltid. Struntsamma. Hur som helst är du en underbar syster, Josefin. Min allra käraste syster.
Avslutar lite fint med:
   Mina ögon svämmar över av tårar nu ♥ Jävla fucking underbara syster! ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Jag vet inte hur jag ska kunna tacka dig för de fina orden, jag vet inte vad jag ska säga. Du är så stor del av mitt liv och jag vill inte ens tänka på vem jag hade varit utan dig.
Jag är så ledsen för att vi inte pratar lika ofta längre :´(
Några av mina kompisar i skolan tycker jag är konstig som är kompis med en två år yngre tjej som jag aldrig har träffat, men jag bryr mig inte. De får tycka vad de vill, du är bäst ändå ♥ I min värld har vi redan träffats och i sommar sak jag tvinga familjen till Falun (vi får se hur det går...)! Jag älskar dig för precis den du är och jag är glad att du älskar mig. Jag älskar alla som accepterar mig trots att jag är typ galen.
Jag tror det är som du skriver, när vi är vuxna kommer vi vara lika goda vänner som vi är nu. De 1000 ord du har skrivit är bevis nog, bevis på att vi kommer var systrar för alltid.
Kanske borde jag döpa min första dotter till Celicia och du din första till Minea, för att visa vad som förde oss samma. Om vi nu får några döttrar 
Men det är faktiskt sant Celicia och Minea var karaktärerna som fick våran vänskap att växa ♥
Vi har också JK Rowling att tacka, för utan hennes böcker hade våran vänskap aldrig blivit så starkt och den hade nog inte heller utvecklats.
Tack för att du finns Syster/sis/tufsi/Johanna/tufsi-guden/awesomeiga flicka/♥
1 mar, 2012 20:54
|
Ginny00
Elev
|
Skrivet av Josefin_Weasley: Skrivet av Ginny00: Josefin_Weasley
^Blir ju tvungen att göra sådär för att du ska hitta.
Brevet finns i Spoiler eftersom det är 3 mil långt, rättare sagt runt 1000 ord.
Spoiler:Tryck här för att visa!Som du kanske vet eftersom jag har sagt det några gånger är jag väldigt dålig på att uttrycka mig ibland, men jag ska i alla fall försöka ordentligt nu.
En kväll i mars 2010 fick jag en idé, som från ingenstans. Jag startade en rollklubb på Kpwebben, först var det bara på skoj, men sedan kom det fler och fler medlemmar, och ett tag var klubben den aktivaste på hela Kpwebben. Bland alla de som blev medlemmar fanns en tjej som hette JosefinL. Först brydde jag väl mig inte så mycket om henne, rollade lite ibland och tänkte att hon verkade vara ganska snäll. Jag addade henne på Facebook.
Sedan lade jag ner klubben i augusti. Jag blev alldeles för stressad av den, jag klarade inte av att vara inne där hela tiden. Jag fortsatte rolla i andra klubbar, och Josefin följde med mig. Jag var fortfarande inte jätteintresserad av henne, men vi kom bra överens.
I juli 2010 såg jag Harry Potter och dödsrelikerna del 2 med min bästis. När jag kom hem och hon hade åkt var det en enda sak i mitt huvud.
”Harry Potter får inte vara slut. Jag måste göra någonting för att det inte ska vara det.” Och eftersom jag alltid gillat att skriva startade jag en novell på Kpwebben. ”Ginny Weasley-Livet efter striden” hette den, och till en början var den kanske inte så bra. Den novellen har en egen evighetslång historia, den uppnådde nämligen 125 kapitel och 2900 trådinlägg, men den tar vi inte nu. Hur som helst, jag chattade med Josefin på Facebook lite då och då, och så länkade jag min novell till henne. Hon började läsa, och hon gillade det, kommenterade och tyckte det var bra. Väldigt bra faktiskt, om man tyder hennes kommentarer.
Sen en dag, jag minns inte riktigt hur det gick till, frågade Josefin, eller så var det jag, om vi inte skulle byta telefonnummer. Det gjorde vi, och så bestämde vi oss för att ringa och bara prata lite, en liten stund bara eftersom vi hade kontantkort båda två och ringde på mobilerna. Josefin ringde, jag svarade. I början var det nervöst, sedan började vi pladdra och pladdra. I 29 minuter, faktiskt. Med kontantkort. Med mobiler. Jag hade skuldkänslor hela kvällen, tills Josefin smsade att det definitivt hade varit värt det och att det hade varit jätteroligt att prata med mig. Jag somnade på gott humör.
Och så fortsatte vi prata, eftermiddag efter eftermiddag. Pratade och pratade, men nu på stationära telefoner. Det blev helt enkelt inte lika dyrt, eftersom vi kom upp i en timme både en och två (och tre och fyra och fem och sex och sju och…)gånger när vi pratade. Någonstans, jag har faktiskt ett ganska exakt minne, kom vi in på lite mer privata saker. Och där hände något. Från att bara ha diskuterat Harry Potter och vardag började vi faktiskt diskutera saker man behöver prata om, men inte kan göra med kompisar eller föräldrar. Och eftersom Josefin var två år äldre än mig fick jag snart en speciell känsla till henne. Hon blev som en syster för mig, och för varje telefonsamtal, varje sms mitt i natten när båda släckt för länge sedan, blev känslan starkare.
Och jag började på en ny novell, här på Mugglarportalen. Denna gång handlade den om Harry Potter, men ungefär med samma handling som i den förra novellen. Och där kom Josefin in på riktigt. Hon gav mig inspiration, peppade, skrattade, kritiserade ibland, och gav mig jättefina kommentarer. Vi lyckades nästan lura hela Mugglis att vi var systrar, så mycket som vi kallade varandra för Sis, Allra käraste syster och andra saker som är relaterade till systrar. Faktum är att vi nästan lurade oss själva.
Vi har aldrig träffats. Vi kanske inte kommer att göra det förrän vi blir vuxna. Men någon gång ska vi göra det, och det är verkligen värt att vänta på. För fina storasyster, även om jag blir sååå avundsjuk på dig ibland för att du känner en massa ”stora” mugglisar, så gör jag ju också faktiskt det. Såna som är stora för mig. För även om mina novelläsare inte direkt känns till av hela Mugglis, så är de så fucking underbara i alla fall. Och även om du babblar (HAHAHA Datorn försökte skriva Drabblar. Rätt passande.) På tok för mycket om Drarry, hur mycket babblar inte jag om Hinny?
Tja. Kort sagt, även vi blir irriterade på varandra. Och det gör att systerskapet känns tusen gånger starkare. För hur avundsjuk jag än blir på dig, hur dryg du än är, hur dålig din mobil än är, hur jobbigt oseriös du ibland är när jag inte är det, så är du ändå den mest fantastiska, underbara, ägiga, systriga, snällaste, förstående, flummigaste syster som går att ha. Och Josefin, jag är fantastiskt glad att jag får ha dig som syster, för även om det inte är i blod, så är vi systrar i exakt alla andra saker.
Om livet hade varit perfekt, då hade det varit såhär.
-Jag hade bott i Uppsala
-Jag hade gått i en skola med musikalutbildning
-Jag hade haft Olivia som granne och hon skulle gå i min klass, tillsammans med några av mina novelläsare som är jämngamla med mig
-Och du hade varit min syster.
But, well. Livet kan inte alltid vara som man önskar. Du har däremot gjort att mitt har tagit ett litet steg närmre det jag alltid önskat.
Jag längtar tills vi blir vuxna, och kan sitta i en lekplats och titta på när våra barn leker. För var du än flyttar när du blir vuxen, dit flyttar jag. Olivia får jag helt enkelt ta och övertyga lite.
Över 900 ord. Oj. Hoppas de räckte för att förklara på ett ungefär hur otroligt mycket jag älskar min fina syster. Det gjorde det säkert inte, det blev nog bara en massa osammanhängande babbel som alltid. Struntsamma. Hur som helst är du en underbar syster, Josefin. Min allra käraste syster.
Avslutar lite fint med:
Mina ögon svämmar över av tårar nu ♥ Jävla fucking underbara syster! ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Jag vet inte hur jag ska kunna tacka dig för de fina orden, jag vet inte vad jag ska säga. Du är så stor del av mitt liv och jag vill inte ens tänka på vem jag hade varit utan dig.
Jag är så ledsen för att vi inte pratar lika ofta längre :´(
Några av mina kompisar i skolan tycker jag är konstig som är kompis med en två år yngre tjej som jag aldrig har träffat, men jag bryr mig inte. De får tycka vad de vill, du är bäst ändå ♥ I min värld har vi redan träffats och i sommar sak jag tvinga familjen till Falun (vi får se hur det går...)! Jag älskar dig för precis den du är och jag är glad att du älskar mig. Jag älskar alla som accepterar mig trots att jag är typ galen.
Jag tror det är som du skriver, när vi är vuxna kommer vi vara lika goda vänner som vi är nu. De 1000 ord du har skrivit är bevis nog, bevis på att vi kommer var systrar för alltid.
Kanske borde jag döpa min första dotter till Celicia och du din första till Minea, för att visa vad som förde oss samma. Om vi nu får några döttrar
Men det är faktiskt sant Celicia och Minea var karaktärerna som fick våran vänskap att växa ♥
Vi har också JK Rowling att tacka, för utan hennes böcker hade våran vänskap aldrig blivit så starkt och den hade nog inte heller utvecklats.
Tack för att du finns Syster/sis/tufsi/Johanna/tufsi-guden/awesomeiga flicka/♥
Jag har fått många komplimanger idag, av någon anledning. Jag är JKs dotter, jag är smart. Och så kom den här.
Ja. Fy sjutton. Minea och Cellisia... ♥
Minea Evelyn Olivia. Det ska jag ha en dotter som heter.
Jag gråter också. Jag sparar detta i ett dokument och läser när jag har en dålig dag, okej? Jag ska bara ta självmord först för att jag förbrukat mina tummar. Men oroa dig inte, jag tar lite börjalevaigendryck också.
1 mar, 2012 22:03
|
|
Borttagen
|
Tack till de som har nämnt mig.. Jag trodde seriöst inte att jag skulle få vara på någon sån här bild! NI ÄR BÄST ♥
2 mar, 2012 11:38
|
Nymfadora Tonks
Elev
|
2 mar, 2012 12:25
|
|
Borttagen
|
Jag ger massa komplimanger till J-star Black som jag nyss började snacka med och som är riktigt awesome ♥
2 mar, 2012 12:25
|
J-star Black
Elev
|
Skrivet av Borttagen: Jag ger massa komplimanger till J-star Black som jag nyss började snacka med och som är riktigt awesome ♥
Tack♥
Har precis börjat känna dig, och du är en riktkig rolig, smart och azzum tjej
  
2 mar, 2012 12:28
|
|
Borttagen
|
2 mar, 2012 12:29
|
|
Borttagen
|
Ger en komplimang till E. Du verkar AWESOME 
2 mar, 2012 14:48
|
E
Elev
|
Skrivet av Borttagen: Ger en komplimang till E. Du verkar AWESOME
Tack!♥ Jag ger 300 komplimanger till dej. Som ÄR AWESOME!
2 mar, 2012 14:49
|
|
Borttagen
|
Skrivet av E: Skrivet av Borttagen: Ger en komplimang till E. Du verkar AWESOME
Tack!♥ Jag ger 300 komplimanger till dej. Som ÄR AWESOME! Åh, tack! Okej, du ÄR också AWESOME ♥ Du får 1287931289362197379821 komplimanger
2 mar, 2012 14:50
|
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen