Life - Lupple & Medi PRS

"Kan jag göra något för dig? Ge dig blod eller något annat? Kommer du sova här i morgon eller kommer du sova hemma?" Ethan såg upp på henne..


Olivia hade vaknat till och såg på Sammy och satte sig upp.
"Ska jag laga till något till er?" Viskade hon och torkade sömnen ur ögonen.

Mi skakade lätt på huvudet. "Bara var här." Viskade hon och smekte hans axel sakta. "Vi kan sova här." Sa hon för att sedan se Samy skifta tillbaka och såg på Mi. " Du kanske ska lära Olivia din kända pastarätt?" Föreslog Samy leendes och Mi förstod att något inte stod rätt till. Var det Gabriel tro? Hon log. "Kom Olivia. Låt mig lära dig." Sa hon och gick fram till henne och höll ut sina händer till henne. "Ethan. Du får också hjälpa till." Log hon.

"Det låter som en bra idé..." Olivia reste sig och tog hennes.
"Tack Mi för allt. Du är någon man kan lita på..."
Ethan nickade och gick före dem. Såg sedan över axeln med en trött min.
"Jag kommer nog sova för gott ikväll."

" Jag finns alltid." Log hon och pussade henne lätt på huvudet innan hon ledde ut henne ur rummet och ned till köket.

Gabriel la sig ned en bra bit ifrån henne och tvättade varsamt sina sår. Flocken försökte närma sig men han bara morrade åt dem och de höll sig på avstånd, men i tankarna var de flesta tacksamma över det han hade gjort. De hade tyckt att det kändes otryggt efter det som skett Luna, hon var ju så himla underbar.

Hon tog sig ner och ställde sig vid spisen och såg på Mi över axeln.
"Jag har faktiskt något jag måste laga. Så sätt er så lagar jag mat till oss fyra. Det är om Sammy och Luna vill ha mat." Hon log och drog på ugnen.

"Laga till dem också." Log Mi och satte sig som hon blev tillsagd. Hon smekte Ethan över armen och pillade lite med hans handled. Hon hade ju inte hunnit dricka klart, hon klarade sig men hon var sugen. Men hon släppte taget om hans arm och log mot Olivia. "Jag och Ethan kommer ta vampyrrummet. Så är jag nära." Sa hon leendes.

Gabriel såg hur hon som attackerat Luna vaknade till men gick inte fram utan stannade på behörigt avstånd. Han ville ha henne under uppsikt men hon skulle vara utanför flocken. Hans ena tass var bruten trodde han och att försöka knäcka rätt den var inte ett alternativ nu. Så den skulle läka rätt. Han fick vänta. Han blödde mycket över ryggen. Det såg värre ut än vad det var.

"Drick Mi du får det." Ethan höll sin handled mot hennes mun och log mjukt mot henne.
"Jag vill det."

Olivia såg på dem med ett leende och nickade.
"Det låter som en bra idé. Men jag vill laga mat så Ethan har mat i magen innan han sover."


En man kom fram mot Gabriel och suckade.
"Jag kan vakta henne. Du går till din fästmö eller Serena." Han flinade.
"Du kommer inte undan det."

Mi såg mot Olivia och log. "Du är så snäll." sa hon för att sedan se mot Ethan. "Du är underbar." Viskade hon och smekte honom över handleden. "Senare. "Sa hon ömt och kysste honom. Tyckte det kändes lite fel att göra det framför Olivia.

Gabriel såg mot honom, synade honom sakta. De hade känt varandra sen de var små. Han suckade lågt. Han hade lovat Olivia att titta in då och då. " Jag kommer snart tillbaka." Sa han tillbaka och reste sig upp och tog sig iväg. Han tog ett språng från flocken, men när han var utom deras syn så började han gå. Han gick raka vägen mot Olivia och tog sig in. Skiftade samma stund han kom innanför dörren och föll ihop på hallgolvet.

Hon log och såg på dem och suckade.
"Mi om han vill att du dricker så gör det. Du behöver styrka. Jag bryr mig inte." Hon stannade upp när hon hörde dunsen och sprang till hallen och skrek till
"Älskling?" Hon föll ner på knä och lade handen mot hans huvud.
"Är du okej?" Dum fråga. Hon kunde slå sig själv.
"Eh jag vet inte vad jag ska göra. Låt mig hämta mina böcker..."

Mi såg mot Ethan, kysste honom lätt och sedan hans handled och bet ned. Åh ja. Hon behövde verkligen detta.

Gabriel såg på henne, med ett stort leende. "Åh jag, mår bra. Jag kommer läka." Sa han och tog hennes hand och kramade den lätt. "Jag behöver bara sitta här lite." Viskade han.