Förändrad värld Lupple & Medi

Hon såg på Rafael och lade sig sedan,
"Jag tror jag ska vila. Kan du väcka mig om en halvtimme?" Frågade hon tyst och blickade på honom.

Rafael nickade sakta. "Jag väcker dig då." Lovade han mjukt.

Aurora stirrade på brevet "Theodore." Sa hon. I hopp om att han skulle komma upp.

Hon gjorde det bekvämt för sig innan hon somnade. Med ett leende på läpparna.

Han var vid dörren och han knackade.
"Du sa mitt namn?" Sa han i en mjuk viskning.

"Kom in." Viskade hon som svar när hon hörde honom utanför dörren. Hon hade placerat sig på sängen med alla mjuka filtar runt sig och vargen i famnen och tofflorna på fötterna och godis omkring sig.

Han kom in och han log ömt.
"Ser att du gillade allt jag gav dig?" Han stängde dörren och satte sig på ett avstånd från henne.

Hon var rödgråten i ansiktet och såg väldigt trött ut. "Mm." Svarade hon stilla. Drog filtarna ännu tätare om sig. "Jag har varit duktig Sir. Jag förtjänar inte att skäras." Sa hon allvarligt.

Theodore log ömt och skakade på huvudet.
"För det första så heter jag inte sir. Jag heter Theodore." Han reste sig och gick fram och log.
"Får jag berätta varför jag sa något så hemskt?" Frågade han tyst.

Hon höll fram vargen framför sig. "Han bits." Sa hon allvarligt. Som en varning för att han inte skulle börja skära i henne nu. "Berätta." Mumlade hon sedan. Hon behövde förstå.

"Oj då ska jag vara försiktigt." Sa han och satte sig på en stol.
"Hur ska jag säga för att inte få dig så ledsen?" Han drog upp apparaten och visade den.
"Du vet att jag alltid kan hitta dig här eller i huset? Om du kommer bort i staden så kan den här leta rätt på dig." Han stoppade undan den och tog upp ett sockerkorn från bordet.
"Det sitter en sak i ditt vänsteröra som är lite större än detta. Kanske är större vad vet jag?" Han fortsatte lika lugnt.
"Och jag vill inte att du har kvar den. Så vi behöver få bort den men ända sättet är att.." Han undvek ordet skära.
"Alexander kommer göra så du somnar för en stund. Du vaknar och jag hoppas han läker dig så du inte har ett sår." Han såg sedan på hennes tofflor.
"Aurora det är inte mitt beslut utan ditt. Men jag ber dig att lita på mig. Alexander kommer inte göra dig illa."

Hon stirrade på apparaten och lyssnade noga. Hon hade något i örat som skulle bort. "Är den farlig? Kommer jag bli sjuk av den?" Undrade hon och pekade på sockerkornet han höll i.