rollspelare & tippest prs

Sophia höjde på ögonbrynen och fnittrade till, hade knappt lagt märke till att hon gjorde ljud. Hon pussade lätt hans handflata innan hon log åt hans komplimang. Hon blev dock smått distraherad när hon såg hans överkropp, likt honom skulle hon aldrig sluta förvånas av hur vacker han var. Hon satte sig halvt upp och drog honom närmre sig för att hårt kyssa honom.

Kyssen kändes ännu bättre för att det var Sophia som tog initiativet; Sophia som drog honom närmre, inte tvärtom. Han besvarade kyssen och la armarna runt henne, lät händerna mjukt dra dig över hennes rygg.
Så småningom blev han tvungen att dra sig tillbaka för att andas. Han lät ena sin hand pilla i hennes hår, och andra handen la han vid sin egen byxlinning.
”Är du okej?” frågade han och blickade ner mot sina byxor för att försäkra sig om att han inte gick för långt.

Sophia drog efter andan när han drog sig undan och log stort, kände sig otroligt lycklig med honom. Hon smekte hans bröstkorg och rynkade lite på pannan åt hans fråga.
”Nej, jag tycker vi sover nu.” Sade hon och log svagt, höll minen i någon sekund innan hon fnittrade till. ”Jag skojar, klart jag är okej.” Log hon stort och smekte hans kind. Hon lät sin andra hand göra hans sällskap vid byxlinningen och gjorde ett litet försök att knäppa upp hans byxor.

Besvikelsen sköljde över honom och han såg förmodligen ut som en ledsen liten valp. Som tur var så var det bara ett skämt ifrån Sophias sida, så han skrattade till och skakade lätt på huvudet åt sig själv för att han varit så lättlurad.
Sophia gjorde ett tappert försök till att knäppa upp knappen, men då hon misslyckades med det så gjorde han det själv och drog snabbt av sig byxorna.

Sophia fnittrade till åt hans reaktion men lät bli att säga något. Hon log svagt då hon inte fick upp hans byxor utan lät honom göra det medan hon snällt väntade. Något hon aldrig tänkt på slog henne i samma sekund.
”Tänk om jag blir gravid?” Sade hon tyst och kollade på honom med stora ögon. Hon kollade på honom en stund och log svagt, att få barn med honom skulle vara en dröm men hon ville gärna vara gift innan.

Hade hon varit tvungen att ta upp det? Just då? Självfallet förstod han henne; det skulle i första hand bli hon som blev drabbad, i andra hand Henri. Och eftersom deras giftermål inte längre var spikat skulle det vara dumt att riskera en graviditet. Det var liksom inte som så att Henri och Carlos liknade varandra överhuvudtaget; det skulle vara lätt att upptäcka vems barn det faktiskt var.
”Det..”, mumlade han och hatade sig själv lite för att han inte tänkt på det tidigare. ”Förlåt. Vi borde inte.”

”Vi har redan gjort det innan... kan en gång nu skada?” Frågade hon tyst och rynkade på pannan, hon ville inte alls sluta. Hon smekte hans bröstkorg och kollade på honom, det fanns inget i världen hon ville mer än att gifta sig med honom men hon kunde inte låta bli att ta hans tvekan som att han övervägde England mer än henne själv. ”Men okej...” sade hon tyst och drog sig undan från honom. Hon la armarna om sig själv och kollade på honom. ”Kan du ge mig mina kläder?”

”Jag har inte tänkt på det förut bara”, erkände han och böjde sig ner för att ta upp hennes underklänning från golvet. Han sträckte på sig igen och räckte den åt henne. Det tog emot avbryta det de hållt på med, men han ville inte riskera det.
”Sophia...” mumlade han tyst och la sin hand på hennes kind. ”Det är en alldeles för stor risk nu, okej?” Han mötte hennes blick och tittade allvarligt från ena ögat till det andra.

Sophia sa inget utan nickade lite. Hon hoppade ner från bänken och tog på sig underklänningen, visste att han hade rätt men det kändes ändå som att han inte ville ta den risken för Englands skull. Hon kollade på honom, motstod lusten att ta bort hans hand från sin kind men lät bli utan nickade lite igen. Hon drog sig undan och tog på sig sin klänning.
”Knäpp upp.” Sade hon och vände honom ryggen. Hon bet sig hårt på läppen och rynkade på pannan, graviditet var inget han verkade tänka på när han var med Juliette.

Han drog tillbaka handen från hennes kind och drog istället på sig sina byxor igen.
”Du är väl inte upprörd?” frågade han osäkert och knäppte knapparna på hennes klänning. Knapparna som han för en stund sedan knäppt upp... När han knäppt den sista knappen så la han sina händer på hennes axlar och vände henne om för att kunna få ögonkontakt med henne.