Lost life (PRIVAT)

James:

Han nickade och gick med rask takt iväg till köket för ett glas med iskallt vatten.

Hon passade på att stänga dörren och sätta en stol under handtaget och sprang mot dörrarna som ledde till balkongen. Hon ville inte vara kvar. Hon slet upp dörrarna

Han hade hämtat vattnet och gick uppför trappan. Han hörde lite skrapande och sedan en duns ifrån Scarletts rum.
"Åh nej" Han sprang dit och förstod direkt att något var på tok

Hon stod redan på räcket och andades djupt. Hjärtat slog allt fortare och hon visste att det inte skulle bli bättre. Hon slöt ögonen och tog ett steg ut.

Han bröt upp dörren till rummet så hårt att han föll ner på marken. Han tog sig snabbt upp på fötter. Men i rummet så såg han ingen Scarlett.
Bara ett öppet fönster. Han sprang fram till det och visste redan vad han skulle få se om han tittade ner.

Hennes kropp låg utslagen på marken. håret utslaget med en stor pöl av blod och det fortsatte att komma. Hennes fot var i en konstig vinkel och hon rörde sig inte.

Gabriel:

Det var som om han var under vatten när James kom springandes. Som tur var det natt så han sprang ut. Ut för att se henne, och det gjorde han. Gabriel satte sig på knä framför henne och släppte löst ett skri som alla hörde, och ingen glömde.

En kvinna kom ut och såg på vad som hade hänt. Hon satte handen för munnen.
"Åh nej" Hon backade undan.

Några dagar senare var det dags för begravningen. De flesta tyckte att det hela var mänskligt och barnsligt, men han trodde inte att han skulle kunna klara sig utan en begravning för henne.

De bar in kistan och alla var tysta. Alla satt med nedböjda huvuden. Han tittade upp. Han såg kistan i mörkt trä som var omsluten i blommor, och för första gången han kunde minnas så kände han en tår slita sig loss och långsamt trilla ner på golvet.