Tredje Världskriget

Nike följer med och chockas över Akhitis beteende men då hissen börjar röra på sig uppåt kvider hon till och bleknar hon hade aldrig åkt hiss förr.
Än håller hon hårt tag i Akhiti och d hon märker att hon är lugn av att det går upp slappnar även hon av.
"Var ska vi?" frågar hon istället.

"Vi får ett rum." Viskar hon enkelt.
Hissen stannar och de kliver ut. De går mot en dörr där det tydligt står 'Snows'.
"Varsågod ersmajstät!" Diana Niger och åker ner igen.
Akhiti öppnar dörren och går in i det stora men ändå mysiga rummet.

"Wow" är det enda Nike får fram åt det enorma rummet, enormt i hennes ögon och hon känner sig blyg och bortkommen. Det gör så påmind om att hon och Akhiti är två helt olika personer, av olika samhällsklass. Vad hon vet i alla fall då hon inte vet något om sitt ursprung.

Akhiti gäspade.
"Välj ett rum!" Sade hon och gick upp för en spiraltrappa som fans där.
"Du borde sova så du inte tappar andan igen!" Retas hon men menar samtidigt inget illa. Hon går in i ett rum på övervåningen med hennes namn på.

Nike suckar och skulle gett något snäsigt till svar om hon inte varit så sjukt slut och trött. Hon öppnar närmsta dörr och stapplar in, en säng med en öppen brasa är allt hon hinner registrera innan hon faller ihop på sängen och somnar.

I rummet fins en stor mjuk säng och andra grejer hon sett förut men inte orkar registrera. Istället klär hon av sig och tar en lång varm dusch för att bli ren.
När hon är klar orkar hon inte mer än att sätta på sig en stor t-shirt innan hon stapplar till sängen och somnar efter att ha krypin ner under lakanen.

Sent nästa dag efter lunchtid då solen hade passerat sin högsta punkt vaknar äntligen Nike som sovit som en död framtill nu.
Hon reser sig upp stel i hela kroppen och med skor och kläder på. Sakta nästan sömngångaraktigt tar hon sig till duschen och klär av sig allt innan hon duschar länge. Då hon känner sig riktigt ren torkar hon sig och sätter på sig ett par mjuka byxor och linne som hon finner i en av lådorna.

När Akhiti vaknade hade solen nyligen stigit upp och hade alltså varit vaken länge Nu sitter på en stol med ett stafli framför sig och målar.
Hon har alltid älskat friheten av att kunna skapa precis vad hon vill.
Just nu finns vad som skulle bli ett träd senare. Lite brun grund till stammen och liknande.

Nike hade borstat och flätat håret innan hon på bara fötter tassar upp för spiraltrappan för att hitta Akhitis rum. Då hon hittar det knackar hon lätt på om hon kunde komma och väntar, hon kanske sov. Det kurrade till i Nikes mage, men nu kände hon sig bättre, ren och utvilad.

Akhiti höll kvar blicken på sin målning.
"Kom in!" Så hon lätt och fortsatte. Hon tog lite grön på penseln och fortsatte.
Hon var lugn och samlad, vilket hon inte var ofta, så hon tog vara på tiden.