PRS(Dragon Fantasy)

"Igår senast, gör det bara inte. Jag får panik och kan inte styra mitt handlande." svarade hon och besvarade kyssarna, hon kröp närmare honom.

Stefan nickade sakta. "Jag lovar". Han kysste henne ännu en gång och kysssarna började gå mer åt hennes hals och nacke.

Ina stelnade åter till, av ren viljestyrka fick hon slappna av Stefan ville inget ont. Hon kände en konstig känsla nere runt magtrakten då han kysste henne som något pirrande, hon flämtade till av den konstiga känslan.

Stefans händer började vandra om hennes midja och över henne mage medan han fortsatte kyssa henne. Mellan kyssarna mumlade han ömma små ord om hur mycket han älskade hnene.

Ina kämpade med paniken blandat med njutning av hans händer. Hon försökte tränga undan den och försökte slappna av. Hon slöt ögonen och snart var hon avslappnad och andades tungt av hans händer.

Stefans händer blev snabbt djärvare och snart var de vid hennes mage för att knäppa upp skjortan och byxorna.

Ina kved till då han närmade sig. "Nej, snälla." bad hon och kröp ihop som i fosterställning. Hon andades snabbt intalade sig att Stefan aldrig skulle göra henne illa men det var inte det enklaste.

Stefan stannade tvärt upp och drog sig undan. "Förlåt" mumlade han, en aning buttert. För tillfället saknade han Daniella då, hon hade aldrig varit räd.d...

Ina lugnade sig, "Det gör inget, jag måste lära mig." mumlade hon men mest lugnad av att han respekterat hennes nej.
"Men du är varken din far eller slavhandlarn." fortsatte hon, de som våldfört sig på henne.

Stefan ryckte lätt på axlarna. "Nej, tur nog så är jag inte det". Han ville inte vara som sin far, han tyckte inte om sin far så mycket. Han vände sig mot väggen igen och blundade.