Förändrad värld Lupple & Medi

"Är du säker på det?" Sa hon tyst innan hon gick in och slog sig ner på toaletten
"För jag var hemsk på kliniken. Kanske därför jag inte kom hem på 13 år"

Han såg förvirrat på henne. "Vad pratar du om?" Undrade han.

Hon kom ut efter och såg på honom.
"Jag svamlar kanske. Inget att bry sig om." Hon såg sorgsen ut
"Men jag vill inte vara elak." Viskade hon sedan tyst.

Han förstod inte alls vad hon pratade om. "Rhiannon du är inte elak." Sa han och höll ut sina armar mot henne.

Hans kram var oväntad och hon såg upp.
"Det är bra att höra. Inte bra att vara elak" hon log sedan och pekade på kassen
"Jag fick hela. Har du sett dem?"

Han log. "De var jättefina." Sa han leendes.

Hon fortsatte med vargen. I två timmar satt hon och gjorde den och hon hörde en bil komma. Theodore hade kommit tillbaka med två kassar med presenter och ställde ner dem på golvet.
"Klar." Hon visade upp den rosa vargen och lade sig ner.
"Jag är så öm i händerna."

Rafael log mjukt. "Väldigt snällt av dig. Den är mycket fin." Log han.

Hon satte ner den och tog upp filten och började sticka på den. Snart var hon även klar med den.
"Så då är filtarna klara." Sa hon och såg sedan på honom.
"Jag behöver dricka vatten tror jag."

Rafael såg imponerat på henne. "Du har jobbat så mycket nu." Log han. "Det är bara och gå och hämta vatten." Log han och fortsatte att skriva på sin dator.