Förändrad värld Lupple & Medi

Hon gick ner och log mjukt
"Ursäkta om jag stör och är otrevlig. Men har du möjligtvis något rosa garn? Jag hade inget med mig och jag vill sticka något vackert till Aurora." Hon såg sorgsen ut

Maria log och nickade innan hon reste sig.
"Jag har det. Kom med så hämtar vi det. Kanske finns mer än rosa?"

Rafael lyssnade in genom dörren. Aurora satt där inne och grät tyst. Men hon skrek inte. Och han var inte rätt person att trösta henne.

Rhiannon kom snart tillbaka med en kasse med garn och log.
"Jag ska göra en rosa varg till henne. Hon behöver något fint" hon satte sig och såg sorgsen ut
"Gör jag det rätta?"

Rafael hade gått tillbaka till deras rum och såg på Rhiannon när hon kom tillbaka. "Det gör du." Log han ömt.

Hon letade fram två vackra garnnystan och började sedan att arbeta.
"Om hon är ledsen borde vi muntra upp henne." Sa hon tyst innan hon såg ner.
"Vet du varför hon är ledsen?*

Han nickade sakta. "Det ska vi, i sinom tid. Just nu behöver hon bara ha en paus." Viskade han ärligt. "Jag har mina aningar." Sa han lugnt.

Rhiannon nickade och fortsatte försiktigt med sin varg och såg sedan på honom.
"Är jag..... Elak? Hon frågade det och såg sedan ner.
"Vet inte...."

Han såg förvirrat på henne. "Elak?" Frågade han. "Varför skulle du vara elak?" Undrade han.

Rhiannon skakade på huvudet och reste sig
"Som jag sa. Jag vet inte." Hon gick mot badrummet och öppnade det.
"Jag känner mig bara elak."

Han såg efter henne. "Okej. Men du är inte det." Sa han ärligt.