Life - Lupple & Medi PRS

"Den eldröda." Hon pekade och log.
"Sen ser ut som värme." Viskade hon ömt och log.
"Hur får man färgerna? Väljer man dem eller?"

Han flinade lätt och lekte lite med pärlan. "Du har ett bra öga." Viskade han och log. "Man kan säga att det är värme. Men mer korrekt är att den symboliserar att mitt hjärta har blivit taget." Flinade han. "Det är kärlekens pärla. Den visar att jag har funnit kärleken. " Förklarade han leendes. "Nej, de flesta är förutbestämda. Om du tittar på Samy har han också en röd pärla. De som är personliga, som den som beskriver dig. Då har man viss bestämmelserätt men då är markeringarna mer viktiga än färgen." Förklarade han lugnt.

"Så vi kommer få samma färg på pärlorna för våra barn?" Frågade hon och satte sig i hans famn,
"Blir det någon skillnad för pojkar och flickor? Blir det en annan färg om det är den första?" Frågade hon försiktigt.

Han skakade på huvudet. "Kommer vara olika skiftningar i dem. Eftersom det är olika barn. Det kommer ju göras just för dem. Framför allt kommer märkningarna vara annorlunda. " Förklarade han och la armarna omkring henne. " Det skiljer sig." Sa han för att sedan flina. "Vår förstfödda kommer vara en helt unik pärla eftersom hon är väktare men hennes far är en alfa. Har aldrig skett förut. Inte vad vi minns." Sa han leendes.

"Men kommer det bli två lika? En för mig och en för dig? Eftersom jag tillhör mer dig än är opartisk." Hon rodnade stort och lade händerna för ansiktet.
"Oj jisses vad jag skäms nu!"

"De kommer vara olika. Min kommer vara i mörkare nyans än din. Men märkningarna kommer vara exakt samma." Log han. För att sedan skratta till. "Det behöver du inte." Flinade han och smekte hennes kind lätt.

Olivia log ömt och såg mot honom.
"Och våra andra barn? Vad ska de heta?" Hon tog hans hand och kysste hans hand.
"Du minns min ända lag?" Viskade hon.
"Honey är ju våran dotter."

Han log mjukt och smekte hennes nacke sakta. Masserade den lite. " Att det ska vara något med naturen?" Frågade han leendes. " Skulle vilja döpa en son till något med måne, eller natt. Men vet inget bra namn." Sa han med ett svagt leende.

"Precis det är det jag vill." Hon höll i hans händer och kysste honom. Han var så varm.
"Men då får vi ta fram några böcker, fråga några äldre kanske." Hon lade sin han mot sin mage och smekte den ömt.

Han besvarade hennes kyss och drog henne närmare sig. " Låter som en utmärkt idé." Log han glatt. "Vad vill du göra idag?" Frågade han leendes.