In Wonderland (PRS)

"Nej, jag var klantig så det är inte ditt fel." Är det Alexa vill säga men hon hinner inte riktigt säga någonting förrän han kramar om henne och hon kväver snabbt känslan av att stöna eller liknande när hon fortfarande är öm, lyckligtvis gör det inte lika ont och för att dölja eventuella kroppsliga reaktioner som typ att hon spänt sig eller liknande kramar hon om honom med ena armen då den andra inte riktigt vill lyda henne. Inte ordentligt iallafall.

Hattmakaren lättade en aning på kramen och borrade in ansiktet i hennes hår. "Nu är allting bra, drottningen kommer ställa allting tillrätta, allt kommer bli ljust igen" mumlade han mot hennes hår. Drottningen skulle väl börja med att ta hand om de två som hade begått brotten, Stayne och den röda drottningen. Sedan skulle hon väl städa upp efter sin syster.

"Det låter ungefär som efter regn kommer solsken." Svarar Alexa och tycker det nästan låter lite väl optimistiskt. Det kanske kommer en ny fara istället. Det skulle ju vara ett helvete. Fast hon tror inte det, om röda drottningen och Herr Svärd är borta så verkar det ordspråket låta som någonting fruktansvärt superbt.

(Herr svärd är så fint xD)

Hattmakaren nickade. "Det var riktigt vackert här innan den röda drottningen tog makten på allvar". Allt var inte ljust såklart, men allt var orört och helt enkelt vackert på något sätt. Inga krig eller konflikter.
"Vill du gå in? Du behöver säkert något att äta" log han sedan och släppte henne helt.

(IK? Isn't it? He will always be Mr. Sword.)

"Kommer det bli det igen?" Frågar Alexa försiktigt, hon låter faktiskt smått orolig för att det inte kommer bli det och tycker synd om den stackaren som kommer få dras med vallgraven runt röda drottningens slott.
"Ja, vi kan gå in." Säger Alexa och gör ett faktiskt nästan fungerande försök till att resa sig även om hon snubblar in i honom som ett litet barn.

(Always in our and Alexas hearts )

"Det tror jag" sa Hattmakaren även om han inte var helt säkert. Det fanns mycket att göra, vid hans hem så var ju allt ruiner och nedbrunnet. Sedan var ju hela den röda drottningens slott en kyrkogård nästan...
Hattmakaren skrattade lätt då Alexas snubblade in i honom. "Jag hjälper dig, du borde inte anstränga dig". Som om hon var lätt som en fjäder plockade han upp henne i famnen igen och började gå in.

(Yess... Jag tänker mig ett svärd med Staynes ansikte och en skum playhouse disney-show med honom som den elake. xD)

"Jag kan gå själv!" Säger Alexa när han lyfter upp henne och trots att hon försöker låta bestämd så har hon skratt i rösten som får det låta en hel del mindre bestämt. Hon kan kanske inte gå så snabbt men typ, hon kan typ gå. Hon bara snubblade!

(Riktigt, riktigt fint xD)

Hattmakaren log stort. "Äsch, jag kan bära dig en då, de har du verkligen förtjänat". Och han ville också vara säker på att inte hon gjorde illa sig mer. De kom in i slottet, han tog henne till sin verkstad.
Där satte han ner henne på en stol bredvid sitt skrivbord.

Alexa säger ingenting, men ser lite bister ut under tiden som hon försöker komma på ett bättre svar än: "Men jag kan faktiskt gå." som var det första alternativet. När de kommer in i verkstaden så står Mally på skrivbordet och håller på med någonting som ser ut som en udda städning när hon lagt tyger i färgordning. När Mally märker dem vänder hon sig mot Alexa som ser frågande på henne.
"Jag visste väl att du skulle vakna." Alexa ler lite och ser på högarna med färger.
"Jag... var... ööh... uttråkad." Säger Mally dröjande.

Hattmakaren slog sig ner på sin stol och log åt Mally och Alexa. "Uttråkad va?". Han sträckte sig efter hatten han gjort till Alexa och satte den på hennes huvud. "Här".
Det knackade på dörren och en vit schackvakt kom in. "Drottningen vill att ni kommer ut om någon halvtimma för att bevittna dom mot hennes syster och knekten".