Privat rollspel!

"Jag har försvaret att jag aldrig växte upp på riktigt, eller fick en äkta barndom som alla andra småungar." Kosntaterar María. "Just det. Så därför ska Alison, eller du plötsligt äga en katt." Säger María. "Men jag bara undrar om ni har någon idé till namn på mig som katt?"

Alison ser lite sorgset på María, det kan inte vara lätt att alltid vara barn. sen funderade hon på ett katt namn och log sen
"vad sägs om Zero?" frågade hon

"Då låter jag ju ganska bra." Säger María medhållande. "Så får det bli." Fortsätter hon med ett flin innan hon blir den lilla svarta katten igen. Som första sak hon gör attackerar hon Dereks tår.

"Ja visst låter det bra" sa Alison och skrattade sen när Derek hoppade upp och satte sig i takbjälken
"Jag har en känsla av att ni två konspirerar mot mig" sa Derek allvarligt
"Ja klart vi gör, jag och den elaka katten" flinade Alison

Som på given signal fräser den barnsliga María och hoppar högt upp på ett par möbler innan hon sitter på samma bjälke som Derek och lägger sig i hans knä under tiden som hon spinner.
"Jag tror fortfarande att du är ond, Zero." Säger Derek.

Alison ler åt dem
"Naw vad söta ni två är" sa hon leende och la sig ner på sängen "va nu snälla mot varandra och putt inte ner nån" skrattade hon

"Mjau!" Svarar María/Zero och hoppar ned på sängen. Hon lyckas på något sätt landa bredvid Alison istället för på henne och María/Zero kryper ihop bredvid henne. Hon spinner roat.

Alison ler mot María eller ja Zero och klappar henne innan hon sluter ögonen och sen känner hon hur Derek lägger sig bredvid henne och lägger armen runt henne. hon kände sig både trygg och älskad, det här var vart hon hörde hemma

María bestämmer sig för att hon är Zero som katt. Zero är iallafall plötsligt klämd mellan de två individerna och tar sig snabbt ut därifrån för att lägga sig på den smått luggslitna mattan på golvet. Som är otroligt mjuk trots sitt slitna utseende.

Alison kände hur María flyttade på sig och log lite innan hon somnade i en djup sömn och drömde om England