När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

(haha okej då xD men nått blir hon xD)

"nej, hade du varit Claware hade de nog inte fått några poäng alls" sa Fai retsamt och nickade sen "ja det är hon, men det roligaste är att göra som hon säger fast inte alls på det sättet som hon vill" skrattade Fai
"Nej, jag antog att nån måste lärt dig eller ja er båda två. vågar ni säga i mot henne"? sa David
"Klart, hon vet att jag menar allvar när jag ger henne en order och om hon vill att jag att jag ska göra något jag inte vill säger jag bara nej" sa Fai leende och log sen mot Xenia

- Fast det är värre om jag säger nej, men hon gör mig inte så illa.
Vi gillar ju varandra, så hon gör det bara för att jag ska lära mig att lyda överheten.
Men det lyckas hon inte så bra med, flinade Xenia roat.
- Så hon skadar dig?, sa David storögt.
- Ja, är det nått nytt att folk gör?, Trevor gör ju det jämt eller hur?, saXenia och ryckte på axlarna.

"Nej du är ju inte så bra på det, men Voldemort värkar inte störa sig allt för mycket på det, bara när han är riktigt arg, det är av nån anledning värre när jag gör det" sa Fai förvånat och såg sen på Xenia
"Du borde inte ta det så lätt" sa han
"Det är inte så mycket man kan göra när Trevor sätter igång" sa Peter
"Klart det finns, jag stoppade honom för några dagar sedan, vilket var ytterst kul" skrattade Fai men tystnade sen, han tänkte på vart allt det hade lätt, till sjukhusflygeln

- Ja, det är konstigt, han borde bli mer arg på mig än dig, sa Xenia fundersamt men ryckte sen på axlarna.
- Det är bara så det är, vissa saker är det ingen idé att ta strid mot.
Hon minndes mycket väl, den gånden i 3an, när hon hade gjort det mot Trevor.
Det slutade med att hon låg på flygeln men brytet revben, det hade hanns små gullungar ordnat.
Han hade beodrat dem att slå ner henne och ingen misstänkte Trevor.
Hon trodde nog att samma sak skulle hända igen, hon hade ju kastat crusio över honom.

"ja men han gillar mig ju inte så enkelt är det och han tror väll att jag kommer lyda honom och göra som han vill om han läxar upp mig tillräckligt mcket" sa han leende
"gör inte din mor något då?" frågade Anna
"ojo, och jag är inte föråvnad om hon en dag dödar honom" sa Fai leende och skrattade sen "du kan alltid strida om du väljer att göra det vid rätt tillfälle" sa Fai

- Jadu, ibland resonerar Voldemort bra konstigt, flinade Xenia och nickade.
- Jag väljer mina strider, och de jag inte vill strida mot, jag ger mig inte på oskyldiga, sa hon allvarligt.
- Det tycker jag är bra, sa Anna.
- Ja, det är det, jag dödar inte för dödandets skull som vissa andra gör, sa Xenia roat och log mot Anna.
- Du är Hanna Abbots dotter eller hur?, mamma och hon gick i samma klass, sa jag leende.

"Ibland?" skrattade Fai "det gör han alltid" sa han roat och nickade sen "Jag vet det, men du bör också tänka innan du handlar" sa han roat och såg sen på Anna
"Ja det är jag" sa hon leende "hon säger att din mamma var lite speciell, men ändå cool" sa Anna

- Det gör jag, oftast i alla fall, jag hade väll vart en levande zombie om jag inte stoppat mig själv mot Trevor, sa Xenia roat och nickade åt Anna.
- Trevligt, sa hon leende och vadskulle hon säga?
Att hennes mamma inte gillade Hanna så mycket, att de inte ville vara med henne?
Nej, sådant säger man inte.
- Klart hon var speciell, det är vi alla, alla är speciella på sitt eget vis, sa Xenia leende.

"nej det hade du inte för jag hade inte tillåtit det, jag vill ha min bästa vän inte en zombie för i så fall skulle jag kunna umgås emd dödsätarna" sa Fai leende
"Ja jag antar att vi är det. men ingen är så specielle som ni är." sa DAvid leende
"Nej ni är verkligen itne som vi trott" sa Peter

- Vi är inte så speciella, vi har bara fötts in i olika familjer och haft olika förutsättningar annars är vi precis som er, sa Xenia leende mot dem.
- Och jag är glad att ni vågade sätta er ner, och prata med oss, sa Xenia leede mot er.
- Ja, det är vi med, sa Anna leende.