Skriva av sig-tråden

Blev en operation för min lilla kanin iaf, tumören är borta och han mår finfint (hittils iaf)

Vad kul!

Har ju ingen aning om vad de i klassen tycker om.

du kanske kan sitta vid dem och lyssna vad de pratar om och se om någon av dem gillar samma sak som du? c:

Var längesedan jag fick känna på riktig lycka. ... När är det min tur?

Snart hoppas jag! Jäklar vad många inlägg du har, i'm impressed

Var tusan har min mamma tagit vägen? Jag vet att det är viktigt att se till hundar så dem inte äter giftiga saker och så, men att han får beröm när han kissar medan jag knappt får uppmärksamhet för att min första hemkunskaps-lektion gick bra är väl gränsen? Jag vet, det låter som ett mini-problem, men hon skriker ju på mig när jag försöker starta samtalsämnen, sen ber hon om ursäkt och skriker igen. Jag pallar inte få skäll för att jag inte hjälper till hemma när jag knappt får hjälpa till. Sen tjatar hon om att hon är den som jobbar övertid, vad fan har det med saken att göra? Jag pallar bara inte med henne snart, sen plus med min storebror. De

När jag kom hem från skolan var det raka vägen till mitt rum min säng och min kudde (med skorna på). Jag grät. Det är en kille i klassen, hans katt har fått ungar. I förgår tog han med sig några hem till honom för att se dem (mest tjejer). Ingen fråga mig så jag tänkte att det blir en annan gång. Idag tog han med sig några igen. Ingen fråga mig. Nu sitter jag här och vet att jag aldrig kommer att få se dem. Men det är inte det som gör mig ledsen. Det är att jag är den enda tjejen i klassen som inte fått se dem. Jag känner mig undervärderad. Som om jag inte är värd något. Vad har jag gjort för fel?

P.S. Gråter ännu.

P.P.S. Tack för att du läst ♥

Jag vet hur det känns.
Verkligen inte kul.

Men vet du vad jag gjorde?
Det är kanske inte det bästa tipset, men jaja.

Jag försökte att inte bry mig.
Att vara glad.
Jag förblev rak i ryggen.

Och jag känner mig som minst en 100:a åring med "Jag förblev rak i ryggen" xD

Du har absolut inte gjort något fel.
Det är dina klasskamrater som gjort fel.
Hoppas att det blir bättre ♥

Om du vill, får du uggla med mig ♥♥

Ja, nu ska jag bara meddela att jag mår... bra. Fortfarande inte bra kanske, men så sjukt mycket bättre. Mina hallucinationer har (nästan) slutat, mitt självförtroende har ökat lite och jag mår bättre än på flera månader! Känner att skolan är mycket bättre nu, då fem av de tjejer som jag både gillade och hatade mest försvann, känner mig inte lika instängd i mitt huvud och ja. Det går bättre nu.
Jag kan fortfarande inte klä mig som jag vill, jag känner fortfarande tvång att gå ner i vikt, känner fortfarande att jag är hemsk och motbjudande.
Men inte lika mycket längre.
(ville bara skriva det, även fast ni inte oroar er, så ville jag bara skriva det ♥)