Förändrad värld Lupple & Medi

Hon såg på honom och såg sedan mot huset.
"Och jag undrar vad det blir till lunch."

"Det låter som en bra idé faktiskt." Sa han och satte sig vid hennes sida innan han lade armen om henne.

Han ryckte lite på axlarna." Ingen aning. Vill du gå in?" Frågade han ömt.

Aurora lutade sig mot honom och det kändes som om hon kunde andas, äntligen!

"Ja gärna. jag fryser lite." Hon huttrade.
"Sen är det inte lika vackert när alla blommor är döda." sa hon tyst.

Han lade armen om henne och log.
"Jag älskar dig min älskade vän." Sa han och smekte hennes axel med tummen.
"Och näär vi åker hem kan vi alltid läsa."

Han log. "Kom då." Sa han och höll ut sina händer mot henne.

Aurora såg på honom. "Inte läsa." Bad hon. "Jag vill...dansa." Log hon glatt.

Hon tog de båda i sina och log.
"Ska du backa hela vägen hem?" Frågade hon och lade huvudet på sned.

"På båren? Men va säger man då?" Han smekte hennes kind.
"Men på kvällen när du ska sova. Inte läsa då heller?"

Han flinade lite och kramade hennes händer. "Det stör inte mig, då får jag ju se dig." Log han.

Hon funderade lite. "Nej då vill jag bada." Viskade hon fnissande.

"Men om du rammlar, går in i en buske eller snavar på en rot?" Frågade hon och skrattade.
"Det skulle vara bättre om du bar mig tror jag..."


"Men hur ska du sova? I badkaret?" Frågade han och kysste hennes huvud.
"Du kanske blir knäpp."

Han såg på henne. "Åh Rhiannon. Jag snubblar inte." Viskade han.

Hon fnissade. "Inte sova alls." Log hon glatt. Hon skojade ju bara nu.

"Inte det?" Hon lade huvudet på sned cooch flinade sedan ömt.
"Hur ska jag tro dig på denna sak?"

"Åh så du vill ha hummer hela kvällarna? Du kommer ju svimma av utmattning." Sa han och lekte med hennes hår.
"Om du inte vill ha hummer kan jag säkert hitta något annat till dig. Kanske något nytt?"

Han skrattade roat och ledde säkert tillbaka henne till huset.


Aurora såg på honom med stora ögon. "Någon nytt? Vad menar du? Finns det mer än hummer?" Undrade hon upprymt.