Ur ett annat perspektiv [SV]

Japp

det är helt okejj!♥

Vad bra! ♥

Awwwwwww skiiitgulligt kap juuuu♥ skriv meeera ♥

20. Juldagsmorgonen del 1

Olive låg i sin säng och funderade. Funderade på det som hade hänt för snart en vecka sen. Hur Dumbledore hade meddelat alla eleverna under middagen, alla inställda lektioner, Wills närhet. Det var julafton idag, men hon visste inte riktigt om hon orkade med det. Hon hade legat vaken i nästan en timme nu, det var dock fortfarande tidigt. Än så länge så var hon den enda som var vaken i uppehållsrummet. Hon rullade över på sidan och blundade. Exakt på den här platsen hade Will kramat om henne då hon behövde det som mest. Hon lade kudden mot ansiktet och andades in. Det var nästan så att man fortfarande kundee känna doften av hans hår. Fjärilar bubblade upp i magen på henne. Hon och Will. Undra om det någonsin skulle hända? Men hon hade iallafall bestämt sig för en sak, en vacker dag, även om den inte skulle komma på ett bra tag, så skulle hon berätta precis vad hon kände för honom. Det knöt sig i magen på henne. Tänk om han inte alls skulle känna samma sak? Om hon berättade för honom kanske han bara skulle tycka att hon var konstig, och undvika henne? Hon suckade. Hemska tankar.

Hennes funderingar avbröts av ett fnissande, Alice fnissande. Vänta nu. Vad gjorde Alice uppe nu? Olive drog upp en bit av förhänget och märkte att ljudet hade kommit från dörröppningen, där Alice stod bredvid Frank Longbottom, båda två med varsitt paket i handen. Frank böjde sig sakta fram och pussade Alice på kinden. Olive kunde se hur hon rodnade, och när Frank stängde dörren för att gå ut så släppte Olive hastigt ned förhänget igen. Hon flinade för sig själv. Så Alice fick sin Frank tillslut.

Men hur lite hon än ville det så kunde hon inte låta bli att känna sig lite avundsjuk på Alice, som liksom hade haft det så lätt. Inget komplicerat alls. Olive hade alltid kännt att hennes och Wills förhållande var så osäkert. Fast det är klart. Det kanske är svårare när killen i fråga är sin bästa vän. Plötsligt drogs förhängerna återigen upp och Olive stod öga mot öga med en helt överlycklig Alice. Hon kunde inte låta bli att le igen. ''Jag såg.'' sa hon och flinade mot Alice som såg ut att kunna sväva upp bland molnen vilket ögonblick som helst. ''Ska du inte öppna dina paket?'' sa Alice och blinkade. ''Jag kan garantera att du fått nått från Will.''

Kort det här med, men jag måste verkligen gå nu. See ya

Jätte bra!

Wow, underbart fantastiskt

Wonderful!

meer!

Tack så mycket! ♥