prs yehet & kkaebsong

Joshua sätter sig halvt upp i sängen, låter sina händer kupa den äldres kinder och se honom rakt i ögonen.
"Även om jag inte håller med dig, så kan jag försäkra dig om att jag inte är intresserad i någon annan än dig." Säger sextonåringen, känner efter en liten stund hur deras läppar förs samman och besvarar kyssen utan någon eftertanke.

Zihao tillät fingrarna att leta sig upp i Joshuas hår innan de sedan gled neråt. Nej, han skulle inte ha sönder ytterligare en skjorta. Ursäktande lutade han sig bakåt och började varsamt knäppa upp knapparna.
”Vi vet båda två vad som kommer hända om vi inte tar av den i förväg”, sade han och rodnade. De smala fingrarna fumlade med knapparna, han hade egentligen inte ro till att knäppa upp varenda en av dem.

Det den andre säger är rätt, varje gång de varit i liknande positioner har de skänkt en skjorta till soptunnan.
"Du är så omtänksam du," påpekar Joshua tyst, ser hur den andre vill få av skjortan snabbare, och bestämmer sig därefter för att hjälpa Zihao.

”Jag vet, jag är så sjukt omtänksam att det inte är klokt”, höll Zihao med och himlade lite med ögonen. ”Nejmen, det kommer inte att hålla om alla dina skjortor går sönder, du kommer inte ha några kvar tillslut”, sade han sedan och betraktade Joshuas snabba fingrar. För sjuttonåringen själv, hade det tagit en halv evighet att bara knäppa upp en knapp. Han var verkligen oduglig.

"Det är sant, skulle sno några av dig, i såna fall," berättar Joshua, möter den andres blick och lämnar en kyss på de varma läpparna som han gillar så. Helt ärligt skulle sextonåringen inte ha någonting emot det, att ha på dig Zihaos kläder under dagarna. På så sätt skulle han kanske känna lite av värmen han känner i den äldres sällskap, när de är åtskilda. Knapparna blir snart uppknäppta.

Rodnaden spred sig på Zihaos kinder när Joshuas läppar susade förbi. Han log snett och lirkade av sextobåringens skjorta som han sedan slängde iväg tvärs över rummet - för varför inte?
”Jovisst”, började han och höjde lite på et ögonbryn. ”Den kommer att vara alldeles för stor dock, men det kanske inte gör dig någonting?” Händerna fann sig snart knäppa bakom den andres rygg, där de troligen skulle sitta fastklistrade ett tag. Om Joshua absolut ville ha några av hans kläder, trots storleken, kunde han defintivt ge honom en hel hög. För den sakens skull hade han troligen inte sagt nej till att ge bort hela sin garderob, om den andra frågade tillräckligt snällt.

Sextonåringen låter huvudet falla på sniskan med blicken fäst i den andres ögon.
"För mig skulle det aldrig spela roll," börjar Joshua tyst och knäpper försiktigt upp den äldres tröja, så han känner sig lite för blottad med att vara den enda utan tröja. "Dock tror jag att McGonagall skulle ha ett och annat att säga om det."

”För att vara helt ärlig är jag ganska säker på att det inte bara är McGonagall som skulle ha problem med det”, påpekade Zihao och ruskade av sig det vita tyget när alla knappar var uppknäppta. ”Det finns trots allt en del riktigt trångsynta lärare på den här skolan.” Han knäppte åter händerna bakom ryggen på Joshua och blickade in i den andres ögon. Var det här möjligen kärlek? För det kändes ungefär som det, även om han aldrig känt det innan.

"Hmmh.. jo jag antar det. De får väl välja mellan för stor eller trasig skjorta," funderar Joshua, händerna finner sin väg mot den äldres nacke och låter fingrarna pilla med de mörka lockarna. Ögonkontakten känns stark, som att flera ord uttalas men ingen ut av dem vet om det. Det känns så främmande, men otroligt. Ena handens fingrar glider från nacken tillbaka till bandaget stryker försiktigt över bandaget som han pillat med.

Blicken gled långsamt ner mot Joshuas fingrar som återigen pullade med bandaget. Zihao förde sin egen hand över sextonåringens och drog lite på munnen.
”Vad säger du om att ta bort det där en gång för alla?” Frågade han och vände upp blicken igen. ”Det är ändå alldeles för varmt och det kliar som in i helvete”, förklarade han och började själv försöka pilla upp materialet där det satt fäst. ”Och det måste ju ändå komma av senare ikväll, så vad gör det om det ryker redan nu?”