Förändrad värld Lupple & Medi

"Men det är ju olagligt?" Frågade han och drog henne till sig.
"Man ska vara 18 och vara klar med utbildningen." Sa han sorgset.
"Älskade varför har du inte sagt något?"

Aurora svalde hårt. "Det var inte jag som ville flytta." Viskade hon. "För att jag ville inte att du skulle veta." Viskade hon ärligt.

""För att du tror jag skulle bli arg? Att jag skulle lämna tillbaka dig?" Han smekte henne över ryggen.
"Varför skulle jag göra det? jag skulle ha kysst dina tårar. Smekt dig så allt kändes bättre och hålla dig säker."

Hon kurade ihop sig närmare honom. "Ja." Viskade hon ärligt. Kände hans mjuka smekningar. "Vill du verkligen ha mig?" Undrade hon osäkert.

"Tror du har blivit lite tokig eller sjuk." Han drog henne så nära henne.
"Vem är jag nära nu? Om jag inte velat ha dig så hade jag inte legat här nu. Aurora min finaste älskade Aurora. Är det något som tynger dig. Tala med mig om du inte vågar så tala med Rhiannon. Hon är klok."

"Jag levde där tills jag var femton." Viskade hon. "Det var någon fest och jag var i mycket dåligt skick så kliniken tog tillbaka mig. Sen den dagen träffade jag aldrig honom mer." Viskade hon.

"Det är ju bra. Jag är så ledsen att kliniken inte gjorde sitt jobb." Han höll henne nära.
"Men du kommer aldrig åka tillbaka dit. Dina hälsokotroller kommer göras av Alexander. Om du vill komma tillbaka hit. Han kanske kommer hem till oss. Men aldrig tillbaka dit." Sa han ömt.

Hon såg på honom. "Lovar du?" Viskade hon och nickade. "Hellre Alexander." Sa hon ärligt. Han hade aldrig gjort henne något illa.

"Skulle jag ljuga om något sådant?" Frågade han och smekte henne över håret och log.
"För jag kan lova dig en sak. Kliniken kommer snart inte finnas så det är självklart du inte ska dit. Va skulle du där att göra då?" Han log svagt.
"Så om du inte har något emot det skulle jag vilja att han gör en innan vi åker. Så han ser va han ska hålla reda på."

Hon såg på honom. "Försvinna? Men alla som bor där då?" Viskade hon oroligt men samtidigt var hon överlycklig över att den skulle försvinna. Det lär hur bra som helst. "Okej." sa hon ärligt.