Allmänt rollspel! {HP}

Anthony skakade på huvudet. "Det tror jag inte", mumlade han och slöt ögonen. Brasan sprakade i bakgrunden. "Jag är bara glad att du äntligen får bo någonstans där du är trygg", fortsatte han.

"Ja, det finns bara en person som jag känner mig tryggare med än med dem", svarade Cassandra och la menande handen i den hand Anthony inte hade runt henne. "Förlåt om jag är för snabbt på. Ehm, jag har faktiskt inte känt så här för någon innan", hasplade hon ur sig men tystnade genast.

Anthony kände hur han rodnade kraftigt. "Det är lugnt. Ehm. Jag känner faktiskt likadant", förklarade han.

Cassandra kände hur hela hon blev varm, och hon log bara som svar då hon inte fick ur sig några ord som kunde beskriva vad hon kände. Hon kollade in i Anthonys vackra ögon och kände hur hon ännu en gång drunknade i dem. Utan att tänka la hon handen runt hans nacke och pressade hennes läppar mot hans.

Anthony stelnade till av Cassandras plötsliga kyss, men besvarade nästan på en gång. Han slöt ögonen, och drog sin hand genom hennes fuktiga, silvriga hår. Han njöt av varenda sekund med henne.

Cassandra drog hennes ena hand längs Anthonys kind och påkom sig själv med att le mellan kyssarna. Hon hade aldrig känt sig så levande, det var som att Anthony kompletterade henne.

Anthony avslutade kyssen efter en rätt så lång stund, då han var tvungen att hämta andan. "Wow", mumlade han bara med ett svagt leende. Han ryckte till när det knackade på fönstret bakom honom. Han fick syn på ett djur, som han kände igen som familjen Winters familjeuggla. Han släppte in den, och den flög rakt mot Cas och släppte ett brev i hennes knä. Anthony såg på när hon vecklade upp brevet, och läste nyfiket över hennes axel.

Cassandra,

Det har skett ett litet problem på MACUSA, och ministern där ville att jag och Ruby skulle komma över. Vi är tillbaka några dagar innan du, Adeleine och Jane åker tillbaka till Hogwarts. Oroa dig inte, vi klarar oss bra. Se bara till att hålla dig säker. Jag kan inte förneka att saker har blivit värre i trollkarlsvärlden de senaste dagarna. Jag har pratat med några aurorer, och de har lagt några besvärjelser över huset för extra säkerhet. Bara för säkerhets skull. Vi är snart tillbaka. Oroa dig inte.

Vi älskar dig,
David & Ruby

Cassandra läste långsamt brevet.
"MACUSA, jobbar inte dina föräldrar där?", frågade hon när hon hade läst klart det. "Hoppas det inte händer dem nåt, jag skulle verkligen inte klara av att förlora dem", fortsatte hpn sedan upprört. Hon visste inte varför hon reagerade så kraftigt, kanske var det Anthony som gjorde att alla hennes känslor blev starkare.

"Jo, men de är stationerade på Gringotts nu", svarade Anthony. Han lade sin hand under Cassandras haka och lutade hennes ansikte mot honom. "Hörru. Tänk så här. David är minister. Det är inte många som klarar av att bli valda till det. Det är ett hårt jobb. Hade inte David varit stark nog, så hade han aldrig blivt vald. Ruby är ju en auror, eller hur? Även det är ett tufft jobb. Dina föräldrar är starka, Cas. Dem klarar sig. Och dessutom skulle jag bli förvånad om dem inte hade livvakter runt omkring sig det mesta av tiden", menade han.

"Ja, du har nog rätt. Jag oroar mig säkert i onödan", sa hon och gav honom en kort kyss innan hon borrade in huvudet i hans axel. Hon drog in den trygga doften av Anthony och kände genast hur hennes andetag blev lugnare.