Tredje Världskriget

Nike ser på henne och nickar kort.
"Jag kände ingen av dem." sa Nike då hon nästan alltid varit själv.
"Jag hade varit död om du inte funnit mig." sa Nike även om hon inte helt var tacksam över det, det var en annan sak att leva i frihet.

Akhiti svarade inte utan bara gäspade och kröp ihop lite mer. Hon blundade hårt och drog filten tätare om sig. Ohh, vad hon ville sova,
!

Nike antog att samtalet var slut och kröp ihop och drog fiten om sig.
"God Natt." sa hon och blundade och snart lugnade hennes andetag och hon somnade.

"Mh..." Mumlade Akhiti.
Även om hon var trött så tog det ett tag innan hon somnade och andetagen lugnades.

Nike vaknade nästa morgon kallsvettig efter en mardröm och kom genast på fötter för att ruska av sig den.
"Akhiti." säger hon mjukt och rör vid flickans axel, det var tid att gå.

Akhiti vaknade och spärrade upp ögonen, redo att gå till anfall. Hon mjuknade dock då hon såg Nike och log vänligt.
"Hej." Gäspade hon och sträckte på sig.

"Hej." log Nike och såg sig om snabbt. Men allt verkade vara lugnt, ganska så lugnt. Hon längtade tills de hade kommit ur djungeln, här fann hon inte lugn alls.
Hon tar ett piller och sväljer och kastar till Akhiti så de kunde ge sig av.
"Det är en bäck här i närheten så vi kan fylla på vattenflaskorna." sa hon till henne.

Akhiti tänkte komentera det men i såg att hon inte orkade och ryckte bara på axlarna.
Hon tog filtarna och lade dem i väskan och ställde sig upp.

Nike tog täten, hon hade hört vattnet men visste inte hur det var men de hade reningstabletter med sig att stoppa i.
"Vad tror du?" frågar hon då de kommer fram till den lugnt porlande bäcken.

Akhiti, seg som hon var frågade:
"Tror om vadå?" Hon tog en flaska och började fylla med vatten.