Förändrad värld Lupple & Medi

"Jag hade dig.." Hon log svagt innan hon skakade på huvudet.
"Jag rättar mig. Jag har dig. Du är så varm så jag är säker hos dig."

"Men då behöver du inte vara orolig. Jag vill dig inget illa. Du är nte dig själv. Igår var du helt annorlunda. Du hade en mardröm nyss oc blev... knäpp"

"Åh va menar du?" Hon såg på sin arm som fortfarande gnistrade lite.
"Men du ser ju helt makalös ut."

Han nickade sakta. Det lät intressant. Kände hon sig trygg på grund av honom? Kanske kunde han känna sig trygg på grund av henne då. Han åt lite mer av frukosten. Fundersam.

Aurora såg på honom, knäpp? Hon svalde hårt och höll täcket nära intill sig. Som om det skulle vara en typ av rustning. "Okej." Svarade hon. Det var ingen idé att bråka om det. Man kunde inte vinna mot vampyrer.

"Du ser helt glittrande ut." Sa Allie roat.

Hon log och lutade sig frammåt.
"Sen ska vi hjälpa de andra tänkte jag om de inte säger annat." Hon log mjukt.
"Vi kanske kan gå en promenad runt trädgården?"

Han smekte hennes kind.
"Alexander." Sa han i lagom ton, visste att han skulle höra.


"Glittrande?" Hon såg på sin arm.
"Är det fult?" Frågade hon.

Jimmy nickade. "Låter som en bra idé." Sa han leendes.

Alexander drack upp sitt blod och gick sedan upp till Aurora och Theodore. Han knackade varsamt på innan han gick in. "Hej." Sa han mjukt. "Hur mår du idag då?" Frågade han Aurora och hon såg på honom. Tvivlande. "Bra." Svarade hon enkelt. Alexander nickade sakta. "Theodore verkar orolig." Sa Alexander mjukt. Aurora skakade på huvudet. "Inget att oroa sig för." Svarade hon och försökte flytta sig så långt hon kunde ifrån dem utan att lämna sängen. Täcket var fortfarande hårt lindat omkring henne.

Allie skakade på huvudet. "Nej det är supervackert." Viskade hon ärligt.

"Men då ser vi till att inte frysa. För det är dåligt." Sa hon och nickade. Åt upp det sista och ställde in sin disk.

Theodore såg på Aurora och tog fram hennes arm.
"Blåmärken. De var inte därigår och de ser illa ut. Hon har inte gått i sömnen och jag har inte slagit henne." Sa han och såg oroad ut.
"Aurora jag är orolig. Du ska vara frisk och jag vill veta va felet är"

"Är det?" Hon åt sakta av våfflorna och lade några skivor banan på.
"Så är Dorian i närheten?"

Han nickade sakta. "Inte frysa." Instämde han. Åt upp sin frukost och ställde undan sin disk.

Alexander studerade dem noga. De såg illa ut. "Aurora har du ont någon mer stans?" Frågade han och hon skakade på huvudet. "Nej." Sa hon sockersött och trovärdigt.

Allie såg på henne, tvekande. "Han är inte nåbar." Sa hon försiktigt. Dorian hade rusat in precis innan solen gått upp och precis hunnit till sin säng innan solen gick upp.

"Så jag ska bara hämta eller ska vi hätma tillsammans?" Sa hon och nickade.
"Tillsammans kanske är bättre. Jag vill inte gå in i ditt rum utan din tilåtelse."

"Aurora inte den tonen." Theodore såg på henne.
"du har den tonen när du ljuger för mig."

"Oh okej. jag hade tänkt fråga om va Halo gillar. Jag hade tänkt virka en sak när jag är klar med filtarna."

"Vi kanske ska gå och hämta själva, så vi hinner duscha och så. Sen kan vi mötas upp igen?" Föreslog han. Han behövde prata med någon. Kanske Maria?

Aurora hoppade till av hans tillsägelse och svalde hårt. "Bara i ryggen och magen. Men det är ju inte direkt konstigt." Sa hon viskande.

Allie nickade sakta. "Om du är vaken runt nio så borde du kunna fråga honom då." Sa hon mjukt.

"Ja det låter som en bra plan." Hon gick och hämtade sina skor och satte dem på sig och log.

"Och inget mer? inte i kroppen?" sa han och tog hennes hand.
"Aurora om du berättar vart du har ont så kan du få medicin mot det. Jag är ju här för att älska och ta hand om dig."

"Det kan jag göra. Jag ska se till att vara vaken då."

Han log och tog på sig sina skor och gick ut från stugan och över till huset. Nervös.

Aurora log mjukt. "Inget mer." Viskade hon och skakade på huvudet. Hon hörde vad han sa men det lät som lögner. Han var inte här för det. Det visste hon. Hon såg osäkert på Alexander som studerade hennes armar. Det var en väldigt konstig vinkel. "Så natten, rörde hon sig mycket eller?" Frågade han lugnt.

Allie log. "Bra." Sa hon.